Det tuffa ekonomiska läget leder till ökat tryck hos kommunernas budget- och skuldrådgivare. Sedan 2022 har antalet ärenden ökat med 25 procent och det är nya kategorier som söker råd.
Summan av Kronofogdens skuldkrav till hushållen har ökat med 70 procent de två senaste åren. Men att fler människor har svårt att få ekonomin att gå ihop märks inte bara hos Kronofogden. Kommunernas budget- och skuldrådgivare ser en tydlig ökning.
Första halvåret 2022 rörde det sig om 14 952 ärenden i kommunerna – samma period i år handlar det om 18 747 ärenden.
– Mellan 2022 och 2023 var det en rätt så rejäl ökning. Det är fortsatt högt tryck, men inte så stor ökning som mellan 2022 och 2023, säger Marita Stureson, ordförande i Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst och verksam i Klippans kommun.
"Måste vara på tå"
I Malmö har antalet besök hos kommunens skuldrådgivning ökat med 15–20 procent under årets första åtta månader jämfört med samma period 2023.
Man märker också av en skillnad när det gäller om vilka som söker hjälp:
– Traditionellt sett har det varit personer som befinner sig i ett ekonomiskt utanförskap. Men de senaste två åren ser vi människor som har arbete och inkomster, men där ökade räntor och inflation bidragit till att man snabbt hamnat i skuldfällan, säger enhetschefen Betim Jahiri.
När Kronofogden märker att skulderna ökar så ser budget- och skuldrådgivarna ofta ökningen med en viss eftersläpning ute i kommunerna. Där måste beredskap finnas.
– Där tror jag att kommunerna måste vara lite på tå, och är det så att det ökar kraftigt så måste man se till att tillräckliga resurser finns. Risken i de här besparingstiderna är att man kanske inte riktigt prioriterar den här frågan, säger Marita Stureson.
Skuld och skam
Budget- och skuldrådgivning är väldigt resurskrävande, menar hon.
– Många mår väldigt dåligt när de hamnat snett i sin ekonomi och det är mycket skuld och skam. Ibland kan det vara så att vi är den första som man berättar för hur situationen verkligen ser ut.
Enligt Betim Jahiri finns det en risk för att man kommer se en fortsatt ökning framåt.
– Det finns en tidsfördröjning när man pratar om skulder. Sådana här saker är svåra att prata om och det kan ta år innan man själv kommer till insikt.
Rättelse: I en tidigare version förekom en felaktig uppgift om ökningen på svenskarnas skulder.
Källa: Malin Johanson/TT
