Forskare varnar: Så dyrt kan kriget i Ukraina bli för Europa
En ny norsk rapport visar att kostnaderna för Europa vid olika utfall i Ukrainakriget kan bli mycket höga. Forskarna har räknat på två möjliga scenarier och varnar för att långsiktig tvekan kan bli dyr för hela kontinenten.
Rapporten, som tagits fram av Norsk utenrikspolitisk institutt (Nupi), analyserar ekonomiska och politiska konsekvenser för Europa och Norge beroende på hur kriget i Ukraina utvecklas. Det rapporterar den norska tidningen Dagbladet.
Två olika scenarier – stora skillnader i kostnader
I rapporten beskrivs två huvudsakliga utfall. Det första scenariot innebär en rysk militär seger där Ryssland tar mer territorium och tvingar fram en ogynnsam fred för Ukraina.
Det andra scenariot innebär att Ukraina lyckas hejda den ryska offensiven, skydda sitt luftrum och eventuellt återta ockuperade områden eller förhandla fram en bättre fredsuppgörelse.
Enligt forskarnas beräkningar skulle scenario 1 kosta Europa mellan 13 978 och 18 942 miljarder norska kronor. Det motsvarar nästan värdet av hela den norska oljefonden.
Om Ukraina däremot lyckas försvara sig bättre, landar kostnaden på mellan 6 000 och 9 700 miljarder norska kronor under fyra år. Det är drygt hälften av det första scenariot.
Flyktingströmmar och ökad upprustning väntas
Rapporten pekar på att ett ryskt övertag skulle leda till omfattande flyktingströmmar på upp till 11 miljoner människor, vilket är betydligt högre än under flyktingkrisen 2015.
En sådan situation riskerar att överbelasta mottagningssystemen i Europa och orsaka politisk oro i flera länder.
Nato skulle i ett sådant läge dessutom behöva fördubbla sina styrkor och öka materielinköpen. Försvaret längs Natos östra gräns skulle kräva stora investeringar.
Strategisk tvekan är dyr. Vår analys visar att det är billigare och säkrare att ge Ukraina ett tydligt militärt övertag än att hantera kostnaderna av ryska framsteg och långvarig instabilitet i Europa.
Karsten Friis, forskare vid Nupi
Det europeiska stödet till Ukraina uppgår idag till cirka 875–930 miljarder norska kronor per år, vilket är betydligt lägre än kostnaderna i båda scenarierna.
Vid Natos toppmöte i Haag i juni enades medlemsländerna om att minst fem procent av BNP ska gå till försvars- och säkerhetsutgifter senast 2035, vilket kan innebära ökade resurser till Ukraina.
Rapporten diskuterar även om Norge, med sin oljefond, kan förväntas bidra mer ekonomiskt än andra länder. Enligt forskarna finns det ett moraliskt tryck på Norge, men de norska myndigheterna betonar att man håller sig till gällande budgetregler.
Forskarna föreslår också att frysta ryska tillgångar i europeiska banker kan användas för att finansiera återuppbyggnaden av Ukraina. De menar att detta är juridiskt motiverat med tanke på Rysslands agerande i kriget.
Slutligen betonar forskarna vikten av en tydlig strategi och mål för det europeiska stödet, snarare än att tävla om att ge mest pengar.