Forskaren riktar kritik mot bankerna - "det strider mot alla moraliska principer"

Hur bankerna hanterar ersättning vid förtidslösen av bundna bolån har väckt starka reaktioner. Nu riktas kritik mot att beräkningsmodellen anses ogynnsam för kunderna och skiljer sig från praxis i flera andra länder.

• Kritik riktas mot att svenska banker beräknar ersättningen på hela lånebeloppet.
• Ränteskillnadsersättningen i Sverige jämförs med mer konsumentvänliga modeller utomlands.
• Branschen menar att schablonmetoder är nödvändiga för enkelhetens skull.

Frågan om hur ränteskillnadsersättning ska beräknas har aktualiserats i en artikel hos Privata Affärer. Där framkommer att svenska banker vanligtvis räknar ersättningen på hela bolånebeloppet när ett bundet lån löses i förtid, trots att endast hälften av lånefinansieringen sker via marknadslån.

Beräkning på hela lånet trots delad finansiering

Vid förtidslösen av bundna bolån måste låntagare ofta betala ränteskillnadsersättning. Denna kostnad uppstår när marknadsräntorna är lägre än vid avtalets början.

Bankerna finansierar i genomsnitt omkring 50 procent av sina bolån via bostadsobligationer, medan resterande del täcks av kundernas inlåning. Vid slutet av 2024 var värdet på utestående bostadsobligationer cirka 2 577 miljarder kronor, jämfört med 5 361 miljarder kronor i bolån totalt.

KTH-forskaren Rickard Engström anser att ersättningen endast bör beräknas på den del av lånet som faktiskt är marknadsfinansierad. Han menar att nuvarande praxis leder till att kunderna betalar för en kostnad som inte motsvarar bankernas verkliga förlust.

Det strider mot alla moraliska principer att begära ersättning för en skada som inte finns.

Rickard Engström, KTH-forskare.

Branschföreträdare, som Svenska Bankföreningens chefsekonom Johan Hansing, framhåller att schablonberäkningar är nödvändiga för att förenkla hanteringen.

Internationella jämförelser och möjliga reformer

I länder som Spanien och Japan, där inlåning står för större delen av bolånefinansieringen, används andra modeller för ersättning. Där täcker ersättningen oftast endast administrativa kostnader och är betydligt lägre än i Sverige.

I Spanien exempelvis är ersättningen 0,5 procent av lånebeloppet under de första fem åren, och sänks därefter till 0,25 procent. Engström menar att en liknande modell borde övervägas även i Sverige för att bättre spegla bankernas faktiska kostnader.

Diskussionen kring ränteskillnadsersättningen förväntas fortsätta, särskilt med tanke på att både låntagare och banker påverkas av prissättningen och regelverket på området.