Franska regeringen pressas av rekordhöga riskpremier inför budgetstriden

Frankrikes politiskt hårt pressade regering står inför en utdragen och hård strid om budgeten för 2027. På marknaden skenar de franska riskpremierna till de högsta nivåerna sedan eurokrisen.

Det behövs inte hjälp av Europeiska centralbanken (ECB) för att hantera räntechocken som skakar landet, enligt finansminister Roland Lescure.

– Det är inte där vi befinner oss, säger han till journalister.

– Vi behöver inte prata om scenarion i dag. Målet är ju förstås att vi måste undvika att hamna i ett sådant läge till varje pris. Det är därför vi insisterar på finanspolitisk åtstramning, tillägger han.

Sju månader till presidentvalet

Uttalandet görs medan hans regering – under premiärminister Sébastien Lecornu – på tisdagen formellt lägger fram en åtstramningsbudget för 2027 i det franska parlamentet.

De offentliga utgifterna ska enligt förslaget ned med 54 miljarder euro (drygt en halv biljon kronor) jämfört med årets budget. Regeringen hoppas att det ska räcka med frysta löner för offentliganställda, justeringar i pensionssystemet och höjda trösklar för avdrag på inkomstskatten – i kombination med en fransk tillväxt på 1 procent nästa år.

Åtrstamningsbudgeten kommer bara sju månader innan det franska presidentvalet nästa år, där franska väljare ska utse en ersättare till Emmanuel Macron. Och oroade investerare minns hur två tidigare franska regeringar i närtid fällts i förtroendeomröstningar till följd av just omstridda åtstramningspaket.

Till pressen kommer att euroskeptikern och ytterhögerledaren Marine Le Pen redan leder i opinionsmätningarna inför presidentvalet.

Budgetstriden antas pågå ett tag.

– Det kommer att bli fram och tillbaka mellan regeringen, Nationalförsamlingen och senaten – möjligen en bra bit in i första halvåret 2027. Det kan antas skapa mer politisk osäkerhet, säger Jérémie Peloso, europeisk chefsstrateg på BCA Research enligt nyhetskanalen Euronews.

Högsta riskpremien sedan 2011

Frankrikes statsfinanser präglas av en statsskuld på 119 procent av BNP. Det kan jämföras med Sveriges 35 procent av BNP. Budgetunderskottet beräknas till 5,4 procent i år och gör att skuldberget ser ut att fortsätta växa – vilket bidrar till att marknaden frågar sig om Frankrike verkligen klarar att hantera statsfinanserna på egen hand.

Räntegapet mellan tioåriga statsobligationer i Tyskland och Frankrike – en riskpremie som visar på misstron mot fransk betalningsförmåga – ligger just nu på 1,53 procentenheter. Det är det största gapet sedan 2011.

Den franska budgetkrisen har även tryckt ned euron till 1,12 dollar, den lägsta eurokursen sedan maj 2025.