Genomgång: 10 större yrken där lönen ökat mest sedan 2015
Snittlönen i Sverige har stigit med 34 procent sedan 2015, men inflationen har ätit upp nästan hela ökningen. Vår genomgång av den officiella lönestatistiken visar vilka yrken som ändå har fått mer i plånboken.
En grundskollärare tjänade i snitt 30 100 kronor i månaden 2015. I fjol var siffran 41 600 kronor, en ökning med 38 procent.
Det är mer än genomsnittet. För alla anställda steg medellönen från 32 000 till 42 900 kronor, eller 34,1 procent, enligt SCB:s lönestrukturstatistik.
Inflationen åt upp nästan hela snittökningen
Konsumentprisindex, KPI, mäter hur priserna på hushållens vanliga inköp förändras. Mellan 2015 och 2025 steg KPI med 33,4 procent räknat på årsgenomsnitt.
För en genomsnittlig anställd är reallönen, alltså lönen justerad för inflation, därmed bara 0,5 procent högre än för tio år sedan. I tabellen nedan visar vi därför både den faktiska ökningen och vad den motsvarar efter inflation.
10 större yrken där lönen ökat mest:
| Yrke | Lön 2015, kr | Lön 2025, kr | Ökning, procent | Efter inflation, procent |
|---|---|---|---|---|
| Speciallärare och specialpedagoger | 34 000 | 47 600 | 40,0 | 5,0 |
| Distriktssköterskor | 34 000 | 47 300 | 39,1 | 4,3 |
| Barnmorskor | 36 100 | 50 000 | 38,5 | 3,8 |
| Poliser | 31 700 | 43 900 | 38,5 | 3,8 |
| Grundskollärare | 30 100 | 41 600 | 38,2 | 3,6 |
| Grafiska formgivare | 32 500 | 44 900 | 38,2 | 3,6 |
| Operatörer inom sågverk och hyvleri | 27 800 | 38 300 | 37,8 | 3,3 |
| Arbetsledare inom tillverkning | 34 800 | 47 800 | 37,4 | 3,0 |
| Geriatriksjuksköterskor | 33 400 | 45 800 | 37,1 | 2,8 |
| Sjukgymnaster | 29 300 | 40 100 | 36,9 | 2,6 |
| Samtliga yrken | 32 000 | 42 900 | 34,1 | 0,5 |
Källa: SCB, lönestrukturstatistik hela ekonomin och KPI. Genomsnittlig månadslön före skatt. Vår beräkning.
Så räknade vi
Vi jämför genomsnittlig månadslön före skatt per yrke 2015 och 2025. Lönerna är uppräknade till heltid och inflationen är räknad på KPI:s årsgenomsnitt.
Med är bara yrken som hade minst 5 000 anställda båda åren och där antalet anställda aldrig ändrats mer än 25 procent på ett år. Stora kast tyder på att yrket har klassats om, så de yrkena och breda restgrupper som "Övriga ekonomer" är bortsorterade.
Professorerna hade annars legat etta med 45,7 procent. Nästan hela ökningen kom mellan 2015 och 2017 när antalet professorer samtidigt föll kraftigt, så vi bedömer att den främst speglar en omklassning och har strukit dem.
Skolan, vården och polisen drog ifrån
Vi noterar att sex av de tio yrkena finns i skolan eller vården. Speciallärare och specialpedagoger toppar med en ökning på 40 procent till 47 600 kronor.
Bland mindre yrken finns fler vårdyrken med ännu större lönelyft. Intensivvårdssjuksköterskor, operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor har alla fått över 42 procent mer, men med mellan 3 000 och 4 000 anställda vardera är siffrorna mer osäkra.
För lärarna finns en tydlig förklaring i det statliga Lärarlönelyftet som infördes 2016. Redan första hösten begärde skolhuvudmännen ut 1,4 miljarder kronor för att höja lönen för drygt 65 000 lärare och förskollärare, enligt Skolverket.
Lyftet gav i snitt drygt 2 500 kronor mer i månaden. Det motsvarar drygt 8 procent av en grundskollärares snittlön 2015.
Även polislönen har fått draghjälp från politiken och stigit från 31 700 till 43 900 kronor i månaden. I budgeten för 2019 öronmärkte riksdagen 360 miljoner kronor till en särskild lönesatsning utöver de vanliga löneförhandlingarna.
Här har lönen tappat mot inflationen
Alla växande yrken har inte fått lönelyft. Ett av de mest överraskande exemplen är yrkesgruppen IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare, som har vuxit från 103 900 till 183 700 anställda sedan 2015.
Trots nästan 80 000 fler jobb har snittlönen bara stigit med 30,8 procent till 56 000 kronor. Efter inflation motsvarar det en minskning med 1,9 procent.
Det betyder inte att varje utvecklare har fått sämre betalt. När så många nya anställda tillkommer styrs snittet också av vilka som kommer in och inte bara av hur lönen utvecklats för dem som redan fanns där.
Allra sämst bland de 94 yrkena i vårt urval har det gått för revisorer. Deras lön har ökat med 21,7 procent till 51 000 kronor, vilket efter inflation är en minskning med 8,8 procent.
Strax ovanför finns personliga assistenter, en av de största yrkesgrupperna med drygt 74 000 anställda. Med 23,3 procent mer i lön ligger deras reallön 7,6 procent lägre än 2015.
Räknat över hela urvalet har bara 30 av 94 yrken fått en lön som vuxit snabbare än priserna sedan 2015. För de övriga 64 har tio år av löneökningar inte räckt för att hålla köpkraften uppe.
TT Nyhetsbyrån and Dennis Jerkovic
Laddar kommentarer…