Grekland vill bromsa massturismen – nya skatter
Det ska bli svårare att hitta rum i Aten och dyrare att turista på populära grekiska öar som Mykonos och Santorini. Greklands regering har lanserat ett åtgärdspaket för att bromsa det massiva flödet av turister efter pandemiåren.
Grekland slog rekord i antal utländska turister i fjol. Landet, med sina dryga 10 miljoner invånare, fick sammantaget 36,1 miljoner besökare under 2023.
I år har massturismen till Grekland fortsatt öka, upp med 16 procent till 11,6 miljoner bara under första halvåret 2024, enligt Greklands centralbank.
Högre avgift på Mykonos
Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis har i helgen presenterat en serie åtgärder för att bromsa utvecklingen.
Kryssningsturismen ska hämmas med en ny avgift, som alla passagerare måste betala när de lägger till i en grekisk hamn. Avgiften kommer att vara högre på ön Mykonos och ögruppen Santorini.
Turister som letar efter tillfälligt boende i centrala Aten är också för många, enligt Mitsotakis. Det stora antalet lägenheter som hyrs ut till turister har skapat bostadsbrist i den grekiska huvudstaden.
För att stävja detta kommer Greklands regering nu att förbjuda nya korta uthyrningkontrakt i minst ett år i tre stadsdelar i centrala Aten. Och fastighetsägare som går från korttidsuthyrning till längre hyreskontrakt kommer samtidigt slippa att betala hyresskatt till staten under tre års tid.
Snabb ökning av turistlägenheter
Utbudet av vad som kallas turistlägenheter har ökat med 28 procent per år i genomsnitt under åren 2019–2023 medan antalet som hyr ut med korttidskontrakt har fördubblats under perioden. Antalet hotellrum har samtidigt bara ökat med 3,5 procent, enligt en rapport från konsultbyrån Grant Thornton.
Förutom åtgärderna för att bromsa massturismen presenterade Mitsotakis även andra förslag i helgen, däribland ett program på 2 miljarder euro för att pressa räntor på bolån, sänkta sociala avgifter, höjda pensioner och minimilöner.
– Våra satsningar 2025 är väl balanserade, säger Mitsotakis.
Fakta: Turism en femtedel av Greklands ekonomi
Turistsektorn står för en femtedel av Greklands bruttonationalprodukt (BNP) och den snabba ökningen av turister till landet har bidragit till att stärka Greklands i övrigt relativt svaga ekonomi.
Den grekiska staten – som till följd av en djup skuld- och budgetkris var på väg att tvingas lämna eurozonen för bara tio år sedan – fick så sent som i fjol efter 13 års politisk turbulens bort stämpeln "skräpstatus" på sina obligationer.
Grekland har fortfarande den i särklass högsta statsskulden i EU, jämfört med BNP. Skulden beräknas i år sjunka till strax under 160 procent, enligt Internationella valutafonden (IMF). När den var som högst i pandemin 2020 – efter tio års finansiella problem och stora stödprogram – var den uppe på drygt 213 procent.
EU:s budgetregler föreskriver att statsskulden inte ska överstiga 60 procent av BNP – men många andra EU-länder ligger betydligt högre i skuldkvot också. Genomsnittet bland euroländerna låg 2023 på 88,6 procent av BNP i statsskuld.
Källa: TT