Inflationens väg nedåt – och förhoppningar bland hushållen om sänkta räntor – dominerar fortfarande ekonominyheterna.
Inflation – Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Pengarna minskar i värde. Ordet kommer från verbet inflatera (blåsa upp).
KPI – Konsumentprisindex (KPI) mäter priset på en genomsnittlig korg med en mängd olika varor och tjänster som svenska konsumenter köper. Förändringen i KPI i årstakt är huvudmåttet på inflationen.
KPIF – Ett mått på underliggande inflation där effekten av ändrade boräntor inte räknas med, dvs konsumentprisindex med fast ränta. Det här är Riksbankens viktigaste mått för att nå inflationsmålet.
Kärninflation (underliggande inflation) – Konsumentprisutvecklingen rensat för vissa delar som beror på tillfälligheter. Man kan till exempel räkna bort tillfälligt stigande bensinpris, elpris eller räntor.
Inflationsmål – Centralbanker runt om i världen siktar på ett mål för inflationen när de fattar beslut om vilket ränteläge som är lämpligt. Syftet är att få stabila priser och förväntningar i ekonomin. Riksbankens inflationsmål är en inflation på omkring 2 procent enligt måttet KPIF.
Dubbelhöjning – Riksbanken höjer och sänker normalt styrräntan i steg om 25 punkter (0,25 procentenheter). Om höjningen är 0,5 pratar man om dubbelhöjning, och på samma sätt trippelhöjning om räntan höjs 0,75 procentenheter.
Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken, NE, SCB
Källa: TT
