Har du en illegal IP-tv hemma? Snart kan även du som tittare straffas

En omfattande brottsutredning har avslöjat hur illegal IP-tv genererat miljontals kronor till kriminella nätverk, samtidigt som en lagändring nu föreslås för att även konsumenter ska kunna bötfällas. Utvecklingen innebär nya risker för både företag och privatpersoner och kan få långtgående konsekvenser för tv- och idrottsbranschen.
En stor ekobrottshärva kring försäljning av illegal IP-tv har väckt frågan om hur både leverantörer och användare ska kunna ställas till svars. Bakom verksamheten står bland annat en 43-årig man som tillsammans med en medåtalad misstänks ha hanterat över 34 miljoner kronor från tusentals kunder.
Samtidigt pekar regeringen på ett ökat behov av lagändringar för att stoppa den växande marknaden för pirat-tv.
Ekobrottsmyndigheten utreder miljonintäkter från pirat-tv
Enligt Expressen åtalas två män för grovt bokföringsbrott efter att Skatteverket spårat över 34 miljoner kronor till verksamhet kopplad till illegal IP-tv.
Den centrala personen, en 43-åring från Skåne, misstänks ha använt flera bolag som front för att ta emot betalningar för kanalpaket som sålts utan rättighetsinnehavarnas tillstånd.
Vid en teknisk genomgång av 43-åringens telefon och dator hittade polisen över 20 000 kontaktuppgifter. Genom att matcha dessa mot inbetalningar identifierades nästan 4 900 kunder. Många av dem har enligt förundersökningen använt Swish för att betala abonnemangen.
Utredningen visar att pengarna i slutändan gått till 43-åringen, medan en 55-årig medåtalad från Malmö agerat formell företrädare för bolagen. Båda förnekar brott och motsätter sig Skatteverkets slutsatser. Brottsrubriceringen gäller grovt bokföringsbrott, med straffskala på sex månader till sex års fängelse.
Stora ekonomiska och samhälleliga konsekvenser
Illegal IP-tv innebär att tv- och filminnehåll säljs vidare utan rättighetsinnehavarnas godkännande.
Enligt SHL och statistik från Mediavision har antalet svenska hushåll som tecknat illegala abonnemang ökat kraftigt – från cirka 250 000 till närmare 640 000 på fyra år.
Den illegala marknaden uppskattas nu omsätta minst 1,4 miljarder kronor årligen. Intäkterna går till organiserad brottslighet och beräknas bidra till betydande förluster för idrottsföreningar, rättighetshavare och staten.
Enligt en rapport om immaterialrätt och ekonomi innebär piratkopiering och varumärkesförfalskning att tiotusentals jobb försvinner i Sverige, liksom miljardbelopp i skatteintäkter och värdeskapande.
SHL framhåller bland annat att den illegala handeln driver upp priserna på lagliga abonnemang, då färre konsumenter delar på kostnaderna för produktion och distribution.
De kriminella nätverk som står bakom marknaden har ofta en pyramidliknande organisation, där ett fåtal personer kontrollerar det piratkopierade innehållet och återförsäljare på flera nivåer distribuerar vidare till slutkunder.

Kunduppgifter i brottsutredningar och ökade risker för privatpersoner
Polisen har i utredningen mot de åtalade hittat tusentals kunduppgifter kopplade till betalningar för pirat-tv.
Sara Lindbäck, jurist vid Rättighetsalliansen, menar enligt Expressen att dessa uppgifter kan användas som en del i brottsutredningar och att det finns risker för enskilda som lämnar ut person- och betaluppgifter till illegala aktörer.
Skulle polisen informera om att ”Hej, dina kunduppgifter återfinns i en brottsutredning”, tror jag att man kanske skulle bli lite mer medveten.
Sara Lindbäck, jurist vid Råttighetsalliansen.
Studier från utlandet visar enligt Lindbäck att personer som lämnar ut sina uppgifter till kriminella aktörer löper ökad risk att bli utsatta för phishing eller andra bedrägerier. Detta aktualiserar frågan om informationsinsatser riktade till allmänheten.
Regeringen och utredningar föreslår lagändringar mot IP-tv-konsumtion
Regeringen har tydligt markerat att illegal IP-tv utgör ett växande problem för kultur- och mediebranschen.
I januari 2025 gav regeringen ett tilläggsuppdrag till Filmutredningen att analysera hur både distribution och konsumtion av otillåten IP-tv påverkar svensk film- och tv-produktion, samt att föreslå juridiska åtgärder.
Vid överlämnandet av utredningens slutsatser till kulturminister Parisa Liljestrand framhöll hon enligt Regeringen vikten av åtgärder för att motverka att intäkter går till kriminella i stället för till företag och kulturskapare.
Utredningen föreslår att det ska bli möjligt att bötfälla privatpersoner som betalar för och tittar på illegal IP-tv. Lagändringen är planerad att träda i kraft 1 juli 2026, men kräver först ett beslut i riksdagen.
Ytterligare förslag gäller effektivare möjligheter att blockera illegala nättjänster och att ge polis och åklagare bättre resurser för att utreda brotten.
Normalisering av pirat-tv och behovet av informationsinsatser
SHL betonar att det blivit allt mer accepterat att som privatperson köpa illegala abonnemang, delvis på grund av bristande kunskap om vad det faktiskt innebär.
Organisationen menar att förändrade attityder och ökad medvetenhet krävs för att bromsa utvecklingen.
Sammantaget visar den pågående rättsprocessen och den politiska debatten att både strukturella och individuella åtgärder kan bli aktuella, där såväl aktörer som konsumenter får räkna med striktare regler och ökad kontroll framöver.


