Historien avslöjar: Detta är den bästa sparformen för barnsparande – och så kommer du igång
Tre barn föds samma dag i maj 2008 och får vardera 100 000 kronor insatta. Arton år senare är pengarna värda antingen 120 000, 560 000 eller 770 000 kronor. Skillnaden beror inte på tur, utan på ett enda val som gjordes vid födseln.
Det är inte en hypotetisk tankelek. Faktisk marknadsutveckling visar vad som händer när sparkonto ställs mot svensk indexfond och svensk indexfond mot global indexfond. Ränta-på-ränta-effekten är enkel i teorin, men dramatisk i praktiken.
En gammal idé får nytt liv i Washington
Impulsen till berättelsen kom från USA, där Donald Trump nyligen lanserade "Trump Accounts" som del av reformpaketet "One Big Beautiful Bill". Alla nyfödda amerikanska barn ska få 1 000 dollar insatta på ett statligt administrerat sparkonto, öppet för egna insättningar.
Idén är långt ifrån ny. Enligt EFN införde SIngapore "The Baby Bonus Scheme" redan 2001, Tony Blair sjösatte brittiska barnfonder 2002, och den amerikanska delstaten Connecticut ger 3 200 dollar vid födseln till barn från ekonomiskt svaga familjer.
Motiven skiftar, men logiken är densamma: låt avkastningen arbeta under hela uppväxten.
Daniel Waldenström, professor vid Institutet för näringslivsforskning, ser en tydlig poäng i modellen, enligt EFN. "Baby bonds gynnar framför allt de barn i familjer där man inte sparar långsiktigt åt barnen", konstaterar han.
Hans forskning, publicerad i rapporten Fondägandets struktur i Sverige, visar att varannan vuxen svensk redan sparar i fonder, direkt eller via ISK.
Sverige sparar flitigt – men valet av form avgör allt
Svenska föräldrar hör till världens flitigaste barnsparare. Enligt EFN uppger 86 procent av föräldrar med barn under 18 att de sparar till sina barn, och 71 procent gör det i fonder.
Sparkontot är ändå fortfarande populärt, med 46 procent.
Problemet är att sparkontot kostar mer än det ger. Christina Sahlberg, privatekonom på Skandia, är tydlig: "Att månadsspara på sparkonto är inte bra, speciellt inte för den som sparar på 18 eller 10 års sikt. Spararen parerar inflationen, men får knappt pengarna att växa."
Barn A i EFN:s exempel fick just det ödet. Sparkontots låga avkastning förvandlade 100 000 till 120 000 kronor på 18 år.
Barn B:s föräldrar valde en svensk indexfond och nådde 560 000 kronor.
Barn C:s föräldrar valde hälften svensk och hälften amerikansk indexfond och nådde 770 000 kronor, en summa som räcker som kontantinsats på en lägenhet i de flesta svenska städer.
En viktig brasklapp: de senaste 18 åren var exceptionella. Bankernas inlåningsränta låg på noll i fem år, börserna slog rekord, och kronan försvagades mot dollarn med nära 53 procent.
Valutaeffekten ensam förvandlade 50 000 kronor till 76 500 kronor även utan aktieuppgång.
Sahlbergs grundregel är ändå enkel: "In med pengarna! Så tidigt som möjligt." Hellre lite varje månad än ingenting.
Så mycket pengar kan ditt barn ha vid 18-års ålder
500 kronor i månaden växer under 18 år, vid sju procents genomsnittlig avkastning, till drygt 210 000 kronor, varav 102 000 kronor är ren avkastning.
Så mycket kan ditt barnsparande vara värt vid barnets 18-årsfödelsedag:
| Månadssparande (kr) | Värde efter 18 år (kr) | Sparande + (avkastning) |
|---|---|---|
| 100 | 42 092 | 21 600 kr (+20 492 kr) |
| 200 | 84 184 | 43 200 kr (+40 984 kr) |
| 500 | 210 459 | 108 000 kr (+102 459 kr) |
| 1 000 | 420 918 | 216 000 kr (+204 918 kr) |
| 2 000 | 841 836 | 432 000 kr (+409 836 kr) |
| 5 000 | 2 104 591 | 1 080 000 kr (+1 024 591 kr) |
Källa: Egen tabell. Utgår från en genomsnittlig årsavkastning på 7 procent.
💡 Tips: Laborera gärna med vår smidiga ränta på ränta-kalkylator med de belopp som är aktuella för just din situation.
En global indexfond med låg avgift, gärna i ett ISK, är det alternativ som historiken tydligast pekar mot.
Så kommer du igång med barnsparandet
Det behöver varken vara komplicerat eller tidskrävande att börja spara till barnen. Det viktigaste är att komma igång tidigt och låta pengarna arbeta över tid.
För den som vill välja fonder själv är nätmäklare som Avanza ett populärt alternativ. Den som hellre vill att portföljen sköts automatiskt kan använda fondrobotar som Lysa eller Opti, där sparandet anpassas efter risknivå och placeringshorisont.
Daniel Åstrand
Fem enkla steg för att komma igång:
- Öppna ett ISK eller en kapitalförsäkring (KF) med BankID hos exempelvis Avanza, eller ett konto hos någon utav fondrobotarna Lysa eller Opti.
- Bestäm risknivå och spartid. Hos Lysa och Opti sker detta genom en riskprofilering med frågor om mål, tidshorisont och risktolerans. Hos Avanza får du själv fundera över vilken risknivå som passar.
- Välj sparform. På Avanza väljer många en global indexfond som bas, exempelvis Avanza Global eller Länsförsäkringar Global Index. Hos fondrobotarna byggs portföljen automatiskt utifrån din riskprofil.
- Aktivera automatiskt månadssparande. Även små belopp kan växa till stora summor över tid tack vare ränta-på-ränta-effekten.
- Låt tiden göra jobbet. Fortsätt spara regelbundet och se över sparandet någon gång per år. Fondrobotar återbalanserar portföljen automatiskt, medan ett eget fondsparande kan behöva justeras vid behov.
För de flesta föräldrar är valet mellan Avanza, Lysa och Opti mindre viktigt än att faktiskt börja spara. Historiken visar att tiden på marknaden ofta betyder betydligt mer än att försöka hitta den perfekta fonden.
Som Christina Sahlberg uttrycker det: "In med pengarna! Så tidigt som möjligt."
Dennis Jerkovic