KI: Svensk ekonomi på väg att återhämta sig efter kriget i Mellanöstern
De ekonomiska effekterna av Mellanösternkriget klingar av till i höst. Svenska hushåll kan räkna med att nuvarande lågkonjunktur ebbar ut i slutet av 2026. Bedömningen görs av Konjunkturinstitutet (KI) i en ny prognos.
Oro för de ekonomiska konsekvenserna har präglat de senaste veckorna efter Irankrigets utbrott.
KI ser, precis som övriga aktörer, konsekvenser för svensk ekonomi och att inflationen hotar att stiga som effekt av rusande energipriser. Huvudscenariot i den nya prognosen är dock att de makroekonomiska effekterna blir förhållandevis små och ska ha liten påverkan i höst.
Många andra aktörer har en mera dyster syn. Vad vet KI som de inte vet?
– Vi gör egentligen inte en prognos på hur länge kriget varar, utan snarare effekterna av kriget. Tittar vi på oljepriset framöver och marknadens prissättning, kommer priset vara fortsatt högt, men effekten av det blir trots allt inte så stor för svensk och global ekonomi, säger KI:s generaldirektör Albin Kainelainen till TT.
Reviderar upp
Även om KI nu reviderar upp KPIF-inflationen med 0,7 procentenheter, är det fortsatt under Riksbankens inflationsmål. Det betyder att KI tror på ytterligare en räntehöjning i år.
– Oljepriset spelar såklart roll, men det spelar väldigt mycket mindre roll än vad det exempelvis gjorde på 1970-talet. Oljeprischockerna fick då väldigt stora effekter på ekonomin. För att vi ska få större effekter, förutsätter vi att prisökningarna börjar sprida sig brett i ekonomin, som de gjorde för ett par år sedan.
Samtidigt präglas nyhetsflödet av Irankriget med privatekonomiska konsekvenser som stigande bensinpriser, bolånekostnader och vad det kan få för betydelse för livsmedelspriser.
Några tecken på ett allt sämre stämningsläge bland svenska hushåll syns dock inte, enligt KI, något som stämmer överens med hur det sett ut historiskt.
– Man kan känna oro för världsutvecklingen, men när man frågar om ekonomin, då får det ganska liten effekt. Det pågår tyvärr alltid krig någonstans, men det påverkar oftast svenska hushålls ekonomi väldigt lite, så jag tror hushållen särskiljer detta.
Liten effekt
Samtidigt har man från Tidöpartiernas håll precis meddelat ett nytt elstöd. Senast det skedde ifrågasattes initiativet från KI. Albin Kainelainen ser en skillnad den här gången då stödet betalas ut i efterhand.
– För att ekonomin ska utvecklas bra framåt, så tror jag inte att det spelar någon roll att ge pengar i efterhand. Det har sannolikt en minimal effekt och handlar om väldigt lite pengar sett till budgetens totala storlek.