Investeringsstrategin som gett en årlig snittavkastning på 12,3 procent – så fungerar den
Många sparare letar efter rätt fond, rätt aktie och rätt tillfälle att köpa. Samtidigt visar statistiken att även proffsen har svårt att slå marknaden. Kanske ligger lösningen därför inte i att fatta fler beslut, utan i att bygga ett sparande som kräver färre.
Det finns något tilltalande i tanken på att aktivitet ska löna sig. Den som läser flest rapporter, följer börsen noggrannast och reagerar snabbast borde rimligtvis få bäst resultat. Ändå vet de flesta att långsiktighet, bred riskspridning och låga avgifter brukar vara en bättre grund.
Trots det är det svårt att låta sparandet vara. När börsen stiger vill vi gärna köpa det som redan har gått bäst. När den faller känns det tryggare att sälja och vänta på lugnare tider.
Varje beslut kan kännas genomtänkt i stunden, men för att lyckas behöver både köpet och försäljningen ske vid rätt tidpunkt.
Innehåller annonslänkar till Lysa.
Inte ens experterna lyckas särskilt ofta
Professionella fondförvaltare har stora analysteam, avancerade system och direktkontakt med bolagsledningarna. Resultaten visar ändå hur svårt det är att konsekvent välja rätt.
Enligt S&P Globals SPIVA-rapport fanns det inte en enda av 22 amerikanska aktiefondskategorier där en majoritet av förvaltarna slog sitt jämförelseindex under de 15 åren fram till december 2024.
Svenska siffror pekar åt samma håll. När Aktiespararna granskade aktivt förvaltade Sverigefonder hade endast 8 av 44 slagit sitt jämförelseindex över tio år.
Till den svaga träffsäkerheten kommer kostnaden. Enligt Finansinspektionen är medianavgiften 1,30 procent för aktivt förvaltade svenska globalfonder, jämfört med 0,40 procent för globalindexfonder.
Skillnaden på 0,90 procentenheter ser liten ut under ett enskilt år. Men med ett månadssparande på 5 000 kronor kan den få stor betydelse över tid:
| Spartid | Slutvärde med 1,30 % avgift | Slutvärde med 0,40 % avgift | Skillnad |
|---|---|---|---|
| 10 år | cirka 800 000 kr | cirka 838 000 kr | cirka 38 000 kr |
| 20 år | cirka 2 193 000 kr | cirka 2 425 000 kr | cirka 233 000 kr |
| 30 år | cirka 4 617 000 kr | cirka 5 433 000 kr | cirka 817 000 kr |
Räkneexemplet utgår från 5 000 kronor i månadssparande och 7 procents årlig avkastning före avgifter. Skatt och inflation är inte medräknade. Avkastningen är ett antagande, inte en prognos.
Efter 30 år skiljer det alltså omkring 817 000 kronor, trots att fonderna antas ge samma avkastning före avgifter. Det är pengar som inte bara har betalats bort, utan som också har gått miste om möjligheten att växa.
Lysa gör enkelheten till själva strategin
Här blir fondrobotar ett intressant alternativ, och i synnerhet fondroboten Lysa. Tjänsten försöker inte hitta nästa kursraket eller förutse vart börsen är på väg. I stället utgår den från spararens ekonomi, mål, tidshorisont och riskvilja.
Därefter sätts en portfölj samman med en anpassad fördelning mellan aktier och räntor. Med Lysas breda investeringsfokus kan pengarna spridas mellan omkring 6 500 bolag och över 5 000 ränteinstrument.
Insättningarna investeras automatiskt och portföljen ombalanseras för att den valda risknivån ska behållas.
Den genomsnittliga totalavgiften ligger på omkring 0,3 till 0,4 procent per år, och spararen slipper samtidigt välja fonder, bevaka marknaden och fundera över om det är dags att köpa eller sälja.
Sedan starten 2017 har Lysas portfölj med 100 procents aktieexponering historiskt gett omkring 12,3 procents genomsnittlig årlig avkastning. Resultatet har inte skapats genom ett fåtal lyckade aktieval, utan genom bred exponering, låga kostnader och tid på marknaden.
Lysa har i dag över 215 000 kunder och i Svenskt Kvalitetsindex (SKI) undersökning 2025 svarade 94 procent av kunderna att tjänsten var enkel att komma igång med – högst bland sparplattformarna i mätningen.
I en annan bredare mätning av kundnöjdhet hos svenska sparplattformar fick Lysa 76,3 i betyg, vilket placerade bolaget på andra plats efter Avanza (77,6). Branschsnittet låg på 70,0 och betyg över 75 klassas av SKI som mycket nöjda kunder.
Kanske är passivitet en underskattad förmåga
Det intressanta med fondrobotar är egentligen inte att en robot skulle veta mer om framtiden än en människa. Poängen är snarare att den inte blir nervös, otålig eller överdrivet självsäker. Den följer strategin även när rubrikerna lockar spararen att göra något annat.
Kanske är det därför enkelheten fungerar. Inte för att den lovar högst avkastning varje år, utan för att den gör det lättare att fortsätta spara när marknaden är både lockande och skrämmande.
För den som vill lägga mindre tid på fondval och mer tid på annat kan nästa steg vara enkelt: svara på några frågor, få ett personligt portföljförslag och låt därefter sparandet sköta sig självt.
Daniel Åstrand
Laddar kommentarer…