Nyhet

Irans drag: Slår till mot techjättarna – kan få globala konsekvenser

Irans drag: Slår till mot techjättarna – kan få globala konsekvenser
Irans strategi: Slå mot amerikanska techjättar. Bild: Planet Labs PBC/AP/TT

Iran har i dagarna medvetet attackerat datacenter i regionen för att slå ut amerikansk attackförmåga och orsaka ekonomisk kaos. Men nästa steg i Irans strategi kan få ”globala konsekvenser”.

Sedan USA och Israel började anfalla Iran den 28 februari har Iran vid olika tillfällen slagit till mot grannländer i regionen – flera gånger med hänvisning till att länderna har härbärgerat amerikanska militära baser eller personal.

Men enligt medieuppgifter och den iranska statliga nyhetsbyrån Tasnim finns även en annan uttalad strategi från Irans sida: Att attackera amerikanska techjättar och deras datacenter i regionen, för att på det sättet slå ut de molntjänster som används av både den amerikanska militären och stora delar av den västerländska ekonomin.

Cybersäkerhet

Attacker mot bland annat Förenade arabemiraten och Bahrain var några av Irans första motangrepp. I sammanlagt tre attacker skadades datacenter tillhörande Amazon som via Amazon Web Services har ”hjälpt fiendens militär”, enligt regimtrogna iranska nyhetsbyrån Fars.

En techexpert som jobbat i Joe Bidens administration under hans tid som president säger till brittiska The Guardian att utvecklingen ställer regionens roll som hubb för datacenter i ett nytt ljus.

– Tidigare tänkte vi på det i form av säkerhetsvakter och bra cybersäkerhet. Men om du verkligen ska etablera dig i regionen kanske det är läge att ha luftvärn som skydd över datacentren.

Förbrukade 5,6 miljarder dollar på 48 timmar – analytiker pekar ut vinnarna när ammunitionslagren ska fyllas
På bara 48 timmar har USA förbrukat ammunition för 5,6 miljarder dollar i konflikten med Iran.

Internationella kablar

I maj förra året var USA:s Donald Trump på en kort sejour i Saudiarabien, Qatar och Förenade arabemiraten. Under resan presenterades flera ekonomiska uppgörelser, bland annat löften om ett AI-säte i Förenade arabemiraten och amerikanska lättnader vad gäller tidigare restriktioner när det kommer till leveranser av chip till länderna vid Persiska viken.

I takt med att datacenter byggts har också undervattenskablar placerats i bland annat Röda havet och Hormuzsundet för att föra datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika. Båda områdena är för närvarande i praktiken under iransk kontroll.

– Att stänga bägge flaskhalsarna samtidigt vore en störning på en global nivå, säger Doug Madory, chef för internetanalys på amerikanska nätövervakningsföretaget Kentik till techsajten Rest of World.

– Vad jag vet har det aldrig hänt tidigare, säger Madory.

Bakgrund: Så startade Irankriget

Den 28 februari anföll USA och Israel Iran, utan stöd i FN:s säkerhetsråd. Angreppet beskrivs av USA som en förebyggande attack för att förhindra att landet utvecklar kärnvapen. Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei och flera andra ledare dödades i bombningarna.

Ett år tidigare, i mars 2025, skickade USA:s president Donald Trump ett brev till ayatollan för att inleda förhandlingar om Irans misstänkta kärnvapenprogram. Fem möten hölls men gav inte resultat.

Den 22 juni gick USA in i det då pågående kriget mellan Israel och Iran och bombade tre kärnenergianläggningar.

I september återinfördes tidigare FN-sanktioner mot Iran. Ekonomin förvärrades och inför årsskiftet bröt folkliga protester ut. Trump sade sig vara beredd att ingripa på demonstranternas sida när de dödades i tusental – men det skedde inte.

I början av 2026 samlades USA:s militära styrkor i Irans närområde.

Nya förhandlingar med regimen inleddes den 3 februari, utan resultat.

Nyhetsbrev