Konjunkturinstitutet (KI) sänker BNP-prognosen för nästa år till 1,8 procent och räknar med lågkonjunktur till slutet av 2026.
Räntor för hushåll och företag har börjat sjunka och inflationen ligger under målet – vilket lyfter reallönerna. Men hushållens konsumtion är svag.
Höga priser, höga räntor
Enligt Ylva Hedén Westerdahl visar detta tydligt att de ovanligt stora prishöjningarna 2022-2023 fortfarande dränerar de svenska hushållens köpkraft.
– Hushållen håller tillbaka sin konsumtion. VI har också en svag tillväxt i omvärlden, så vi får inte mycket draghjälp därifrån, säger hon.
– Det är de höga priserna som gröper ur löneökningarna. Sedan är det också höga räntor, även om räntorna har kommit ned lite, tillägger hon.
Hon påminner även om att en inflation under målet inte innebär prissänkningar. Priserna som rusade uppåt i fjol höjs fortfarande, bara inte lika mycket. Och när det gäller räntorna visar KI:s beräkningar att hushållens kostnader för räntor har fördubblats som andel av den disponibla inkomsten, från cirka 4 till 8 procent.
Riksbankens tredje sänkning av styrräntan i onsdags borde varit dubbelt så stor med tanke på läget i svensk ekonomi, enligt Hedén Westerdahl.
– Vi befinner oss i en lågkonjunktur. Den kommer att vara längre än vad vi trodde. Inflationen har kommit ner och arbetslösheten stiger. Vi tycker därför att det finns utrymme att sänka räntan lite snabbare än vad de gör, med kanske 50 punkter (0,50 procentenheter) varje gång, säger hon.
Snabba sänkningar här och nu
KI:s nya prognos pekar mot att Riksbanken fortsätter sänka stegvis ned till en styrränta på 1,75 procent till sommaren 2025 – vilket är en lägre slutränta än vad Riksbanken har. Men försiktigheten är inte motiverad, enligt Hedén Westerdahl.
– Snabba räntesänkningar här och nu tycker vi är motiverat, säger hon.
– Penningpolitiken fungerar med fördröjning, på ungefär ett eller ett och ett halvt år. Vi ser nu att lågkonjunkturen dröjer sig kvar till slutet av 2026. Vill man förändra det får man sänka här och nu – annars kommer förändringarna först 2027 och då är ju redan utnyttjandet av resurser i balans.
Källa: Joakim Goksör/TT