Kortjättarnas strid med 12 miljoner handlare – nu avgör domaren

Kortjättarnas strid med 12 miljoner handlare – nu avgör domaren
Visa och Mastercard vill att en domstol i New York godkänner en förlikning om kortavgifter. Bild: Montage stockfoto.

Visa och Mastercard vill att en amerikansk domstol godkänner en förlikning på 38 miljarder dollar. Uppgörelsen ska avsluta en 21 år gammal tvist om avgifterna som över 12 miljoner handlare betalar för kortköp. Men flera tunga motståndare, bland dem Walmart, kräver att den stoppas.

Vid en förhandling i Brooklyn i New York på måndagen bad kortjättarna domaren Brian Cogan att ge förlikningen sitt slutliga godkännande. Något beslut kom inte, rapporterar Reuters.

Cogan varnade ändå för vad ett nej skulle innebära. Om målet går till rättegång väntar enligt domaren en lång och utdragen process.

Avgifterna har nästan femdubblats sedan 2009

Tvisten gäller interchange-avgifter, i USA kallade swipe fees. Det är vad handlaren betalar för att kunna ta emot kortbetalningar.

Handlarna anklagar Visa, Mastercard och bankerna för att ha samarbetat för att hålla avgifterna uppe. Det skulle i så fall bryta mot amerikansk konkurrenslagstiftning.

ÅrSwipe fees för Visa och Mastercard i USA
200925,6 miljarder dollar
2024111,2 miljarder dollar
2025118,8 miljarder dollar

Källa: Merchants Payments Coalition.

Förra året landade notan på 118,8 miljarder dollar, enligt branschgruppen Merchants Payments Coalition. Det är nästan fem gånger mer än 2009.

I snitt gick 2,36 procent av köpbeloppet till avgiften.

Det här ändras om förlikningen godkänns

Uppgörelsen innehåller tre huvudpunkter:

  • Avgifterna sänks med 0,1 procentenheter under fem år.
  • Vanliga konsumentkort får ett avgiftstak på 1,25 procent i åtta år.
  • Regeln "Honor All Cards" försvinner. Den har tvingat handlare att ta emot alla Visa- och Mastercard-kort eller inga alls.

I stället får handlarna välja per kategori: företagskort, premiumkort med bonusprogram och vanliga konsumentkort. För första gången kan en butik alltså säga nej till vissa kort.

Två experter som anlitats av kärandesidan, bland dem nobelpristagaren Joseph Stiglitz, räknar med att handlarna sparar 38 miljarder dollar fram till 2031. Den totala nyttan, konsumenterna inräknade, uppskattar de till 224 miljarder dollar.

Visas advokat Michael Shuster kallade lättnaden för handlarna kraftfull. Han medgav också att kortnätverket knappast hoppar av glädje över förändringarna.

Det kommer att förändra livet för nätverken.
- Michael Shuster, advokat för Visa enligt Reuters.

Över 1 000 invändningar mot uppgörelsen

Domstolen har tagit emot drygt 1 000 invändningar. Bland kritikerna finns Walmart och National Retail Federation, världens största branschorganisation för detaljhandeln.

Motståndarna menar att bonuskorten fortfarande blir för dyra att ta emot. De vill också kunna välja bort enskilda banker, till exempel ta en banks kort men neka en annans.

Mithun Mansinghani företräder National Association of Convenience Stores och Circle K. Enligt honom står företagskort och premiumkort för över 90 procent av kortmarknaden. Där ligger avgifterna kvar på höga nivåer.

Konkurrens borde vara ledstjärnan ... och den här uppgörelsen har kommit långt ur kurs.
- Mithun Mansinghani, advokat för NACS och Circle K

Bankerna står på andra sidan. Förlikningen stöds av Electronic Payments Coalition, där Visa, Mastercard, Bank of America, Capital One, Chase och Citibank är medlemmar.

American Express och Capital Ones Discover omfattas inte av uppgörelsen.

Europa satte tak redan 2015

I EU ser det helt annorlunda ut. Sedan december 2015 får avgiften vara högst 0,2 procent för betalkort och 0,3 procent för kreditkort, enligt EU:s förordning om förmedlingsavgifter.

Taket gäller alla konsumentkort inom EES, även premiumkort med bonusprogram. Undantagna är företagskort och kort från system som American Express.

I USA regleras i dag bara avgifterna på betalkort från större banker.

Vi noterar att förlikningens tak på 1,25 procent är drygt fyra gånger högre än EU:s tak för kreditkort. Det amerikanska taket omfattar dessutom bara de vanliga korten.

Ett tidigare försök stoppades 2024

Cogan gav förlikningen ett preliminärt godkännande i juni. Två år tidigare sa en annan domare nej till en uppgörelse på 30 miljarder dollar, eftersom den ansågs för liten.

Nu är det upp till Cogan. Säger han nej går tvisten, som pågått sedan 2005, vidare mot rättegång.


Diskutera artikeln

Laddar kommentarer…