Räntehöjning väntar efter inflationschock: SCB:s siffror oroar experter

Högre energipriser och en svagare krona mer än fördubblade KPIF-inflationen i september, enligt preliminära beräkningar från SCB. Siffrorna bekräftar bilden att Riksbanken måste höja styrräntan i november, enligt Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank.

– En höjning i november var mer eller mindre spikad redan innan. Det här utfallet ändrar inte på det, säger hon.

Hon räknar med att det behövs minst tre räntehöjningar, från dagens 1,75 till 2,50 procent i styrränta, för att få bukt med den inflation som nu väller in över svensk ekonomi.

Skulle räntan på ett bolån på två miljoner höjas lika mycket – 0,75 procentenheter – skulle det höja räntekostnaden för lånet med 15 000 kronor per år om man bortser från ränteavdragets effekter.

”Hade hjälpt kronan”

Enligt Spector hade det varit rimligt om Riksbanken redan på mötet i september hade hängt på andra centralbanker med en räntehöjning.

– Det hade varit rimligt att höja i september och då ha legat bättre i fas. Det hade förmodligen hjälpt kronan, vilket hade gjort att de högre energipriserna hade ökat mindre i kronor räknat jämfört med hur de ökar nu, säger hon.

KPIF-inflationen steg till 1,5 procent i september, upp från 0,7 procent i augusti, enligt SCB:s preliminära siffror. Det låg i linje med snittprognosen bland analytiker, enligt Bloomberg.

I KPIF-måttet har effekterna av boräntor rensats bort och det är detta mått som Riksbanken utgår ifrån i sitt inflationsmål på 2 procent.

Rensar man bort energipriserna från KPIF-inflationen och tittar på den underliggande inflationen är den dock betydligt lägre. Då hamnar den på 0,5 procent i september, oförändrad jämfört med nivån i augusti.

Utbudsstörningar får genomslag

Det var något lägre än väntat. Där hade analytiker räknat med en uppgång till 0,7 procent.

– Energipriserna ökade lite mer än vad bedömare hade räknat med. Och varupriserna ökade klart snabbare än vår bedömning. Det kan vara ett tecken på att vi ser ett större genomslag från vårens utbudsstörningar, säger Spector, med hänvisning till effekterna av kriget i Mellanöstern respektive mellan Ryssland och Ukraina.

– Men tjänstepriserna kom in lägre än väntat. Det förklarar varför den underliggande inflationen ligger still, tillägger hon.