Krönika: Träna dig i selektiv tacksamhet

Januari är en märklig månad. En period präglad av nystart, nyårslöften och ambitioner att bli lite bättre versioner av oss själva. Många nyårslöften handlar om hälsa, men jag vill slå ett slag för ett löfte som handlar mer om att tänka rätt.
Just tänkandet är nämligen ofta vårt största hinder. Som investerare, men också som människor.
Vi människor lider av en rad tankefel som gör att vi både fattar sämre beslut och mår sämre än vi behöver. Ett av dem kallar jag för selektiv upprördhet. Det handlar om vår benägenhet att låta tillfälliga eller ibland små negativa händelser få oproportionerligt stort inflytande över våra känslor och vårt agerande.
Samtidigt ignorerar vi ofta det som faktiskt fungerar.
Ta inflationen som exempel. Under 2022–2023 exploderade intresset för inflation. Google Trends visar en dramatisk ökning i sökningar, knappast överraskande. Nu när inflationssiffrorna kommit in lägre än väntat och närmar sig 2-procentsmålet, har intresset svalnat rejält.

Stabilitet engagerar inte. Kris gör det.
Ett annat exempel är kronans förstärkning mot dollarn under 2025. För många som sparar brett i globala tillgångar har detta inneburit att en stark börsutveckling ”ätits upp” (i kronor räknat). Under 2025 har jag mött många som ifrågasätter sin dollarexponering. Samtidigt tycks vi ha glömt alla de år då en svag krona gynnat samma typ av sparande.
Vi minns smärtan – inte hjälpen.
Varför är vi så här? Psykologin ger tre svar:
- Förlustaversion: Daniel Kahnemans klassiska fynd visar att förluster svider ungefär dubbelt så mycket som vinster smakar.
- Negativitetsbias. Evolutionärt har det varit klokt att reagera starkare på hot än på möjligheter.
- Hedonisk anpassning. Vi vänjer oss snabbt vid förbättringar. Det goda blir snabbt det normala, och därmed osynligt.
Resultatet? Vi blir selektivt upprörda, men sällan selektivt tacksamma.
I detta tillkortakommande hittar vi ett passande nyårslöfte: att aktivt motverka den negativa asymmetri. Att träna sig i selektiv tacksamhet. I vardagen, genom att notera det som faktiskt fungerar.
Som investerare, genom att lyfta blicken från enskilda rubriker och istället se helheten: global tillväxt, innovation, produktivitetsvinster och marknader som (trots allt) fortsätter att leverera över tid.
Det minskar risken för impulsiva beslut. Det ger ett mer balanserat känsloläge – färdigheter som gör oss till bättre investerare, och till bättre människor.
/Niklas
Niklas Laninge är Optis sparpsykolog, en digital spartjänst som hjälper svenska hushåll och organisationer att spara till det allra viktigaste genom extra bred riskspridning


