Kryptoinvesterare riskerar mångmiljonskulder – trots att de har gjort förlust
Danska privatpersoner som investerat i kryptovalutor riskerar mångmiljonskulder till följd av nuvarande skatteregler, även om investeringarna gått med förlust. Flera har drabbats av stora skattesmällar och situationen väcker frågor om rättssäkerheten för landets sparare.
- Danska kryptoinvesterare kan få höga skatteskulder trots förluster.
- Skattesystemet ger inte fullt avdrag för förluster på kryptovalutor.
- Flera tusen svenskar kan påverkas om liknande regler införs.
Flera danska privatpersoner har de senaste åren fått krav på skattebetalningar i miljonklassen efter att ha handlat med kryptovalutor, enligt Dagens PS. Detta gäller även investerare som i slutändan gjort stora förluster.
Skatteskuld trots förlorad pension
Ett uppmärksammat exempel är Morten Green Hermansen, som satsade sin pensionsbesparing efter skatt på kryptovalutor. Efter initiala vinster ökade han sitt risktagande genom ytterligare lån och affärer.
När kryptomarknaden därefter sjönk, förlorade han sina investeringar men stod kvar med en skatteskuld på sju miljoner danska kronor, som han nu har svårt att betala.
Det blir inte bättre om jag inte hittar en plånbok med sju miljoner kronor i – och det kommer jag förmodligen inte att göra Morten Green Hermansen, satsade sin pensionsbesparing på krypto.
Bakgrunden är det danska skattesystemets hantering av kryptotillgångar. Vinster beskattas hårt, medan förluster inte kan dras av i motsvarande grad. Detta kan leda till stora skatteskulder även vid totalförlust.
Behov av tydligare regler för kryptoskatt
Advokater menar att oklar vägledning och motstridiga besked från myndigheter har bidragit till problemen. Ett förslag om ny beskattning har dragits tillbaka och någon ny tidsplan finns inte.
Enligt Nordic Blockchain Association har cirka 400 000 danskar investerat i krypto. Organisationen varnar för att många kan drabbas om inte reglerna moderniseras. Tills vidare riskerar privatpersoner både ekonomiska svårigheter och osäkerhet kring framtida lagstiftning.