Lågprisbutikens närvaro pressar matpriserna

Blotta närvaron av lågprisbutiker pressar matpriserna hos andra butiker, visar en ny rapport från Matpriskollen.Men fortfarande står många kommuner helt utan ett lågprisalternativ, eftersom kommunerna säger nej.

En ny lågprisbutik på en ort kan ha betydande effekt för ett hushålls ekonomi, visar Matpriskollens rapport. Om en barnfamilj endast handlar hos lågprisbutiken kan kostnaderna minska med upp till 22 000 kronor per år.

Men även om hushållet inte byter butik, sparar hushållen pengar på att det finns en lågprisbutik på orten. Då sänker nämligen även andra butiker sina priser. Besparingen för ett hushåll blir i snitt 7 000 kronor – bara genom ökad konkurrens på orten.

När kunderna får fler möjligheter att välja bland, det är först då butikerna verkligen tvingas se över sin prisbild, säger Ulf Mazur, vd för Matpriskollen.

– Man behöver inte ens börja handla i den butiken för att få det bättre. Rapporten pekar på att priset ändå kommer sjunka i de andra butikerna.

Pressar priser

Mazur kallar detta för en ”dubbeleffekt". Om lågprisbutiker etablerar sig i området får konsumenten nämligen både ett billigare alternativ, samtidigt som priserna pressas i andra butiker.

Enligt en rapport från Konkurrensverket saknade 102 av Sveriges 290 kommuner lågprisbutiker 2022 – vilket motsvarar var tredje kommun. Konkurrensverket har konstaterat att den lokala konkurrensen begränsats av kommunernas planarbete, som bromsar möjligheten till att nya dagligvarubutiker etablerar sig. Det har även förts fram av andra aktörer och på politisk nivå.

Lågpriskedjan Lidl har i dag 208 butiker runtom i landet. Kedjan vill öppna 7 till 10 butiker om året. Men det går långsamt, enligt Niclas Kjellman, försäljnings- och fastighetsdirektör på Lidl.

– Den absolut största utmaningen vi har nu är hur kommunerna tolkar plan- och bygglagen och att många säger nej till just handel med mat. Plus att handläggningstiderna är väldigt långa om vi vill ändra en befintlig plan.

Lågpriskedjan Willys vill öppna tio nya butiker per år under fem år, men möter också motstånd. “Det finns flera exempel där vi har försökt etablera butiker i 10–15 år utan att lyckas, och ibland utan att vi förstår varför”, säger etableringschef Heinz Möller i en kommentar.

Vill se ändring

Lidl vill se en ändring i plan- och bygglagen, så att det inte går att utesluta nyetableringar. Regeringen har sedan tidigare gett Boverket ett uppdrag i syfte att underlätta etablering av nya livsmedelsbutiker. Det ska redovisas i vår.

– Vi vill också ta bort konkurrensklausulerna som i dag gör att en dagligvaruaktör kan hindra andra aktörer från att öppna i ett visst område, säger Kjellman.

Enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) gör regeringen vad den kan för att öka konkurrensen.

”Men kommunerna, oavsett färg, måste också göra sitt för att fler lågpriskedjor ska kunna etablera sig. Konkurrens och valmöjlighet är en viktig faktor för att kunna pressa priserna”, säger Svantesson enligt en skriftlig kommentar till TT.

Källa: Hanna Rasmusson/TT