Länderna med högst och lägst skuldkvot 2026 – så ligger Sverige till
Sudans statsskuld är mer än tre gånger så stor som landets årliga ekonomi, medan Turkmenistan ligger på knappt 3 procent av BNP. Sverige hamnar långt ner på listan men ligger nära sitt eget skuldankare.
Skillnaderna är enorma när den offentliga skulden ställs mot ekonomins storlek. Visual Capitalist har rangordnat länderna utifrån prognoserna för 2026 i IMF:s World Economic Outlook 2026.
Måttet är den offentliga sektorns bruttoskuld i procent av BNP. Det omfattar inte bara staten, utan också andra delar av den offentliga sektorn, exempelvis kommuner, regioner och socialförsäkringssystem. Hushållens och privata företags skulder ingår inte. Eftersom det är en bruttoskuld dras de offentliga finansiella tillgångarna inte av.
Skulden jämförs sedan med BNP, alltså den samlade ekonomiska produktionen i landet under ett år. En skuldkvot på 100 procent betyder att den offentliga skulden är lika stor som ett års BNP. Det betyder inte att hela skulden ska betalas tillbaka det året.
Länder med färre än en miljon invånare ingår inte i rankningen. Bland dem som är kvar skiljer det över 300 procentenheter mellan högst och lägst skuldkvot.
Sudan och Japan i topp - Singapore sticker ut
Sudan leder med en beräknad skuldkvot på 334,4 procent. Närmast följer Japan på 199,4 procent, den högsta nivån bland världens rika industriländer.
Trean Singapore, med 166,4 procent, visar varför siffrorna behöver sättas i sammanhang. Landets stora offentliga skuld vägs upp av betydande finansiella tillgångar, som inte dras av i jämförelsen.
Staten lånar framför allt för att investera och för att upprätthålla en inhemsk marknad för statspapper. Den löpande driften finansieras i huvudsak inte med lån.
De 10 länderna med högst offentlig skuld i förhållande till BNP 2026:
| Placering | Land | Skuld i procent av BNP |
|---|---|---|
| 1 | Sudan | 334,4 |
| 2 | Japan | 199,4 |
| 3 | Singapore | 166,4 |
| 4 | Bahrain | 162,8 |
| 5 | Libanon | 139,4 |
| 6 | Italien | 137,9 |
| 7 | Grekland | 136,0 |
| 8 | USA | 126,8 |
| 9 | Libyen | 125,2 |
| 10 | Frankrike | 118,5 |
Källa: Visual Capitalist / IMF World Economic Outlook. Siffrorna är prognoser för den offentliga sektorns bruttoskuld i procent av BNP.
Längre ner på listan har en annan stormakt just passerat en symbolisk gräns. Kinas skuld landar på 104,4 procent i år och är därmed för första gången över 100 procent, efter att ha legat på 59,9 procent så sent som 2019.
En utdragen fastighetskris och växande skulder hos landets lokala myndigheter har drivit på ökningen. Ändå ligger USA högre, på åttonde plats med 126,8 procent.
Där syns också vad skulden kostar. Den federala staten i USA väntas betala 1 000 miljarder dollar i nettoräntor i år, en nota som beräknas mer än fördubblas till 2036.
Europa har fem tunga ekonomier över 100 procent: Italien, Grekland, Frankrike, Belgien och Storbritannien. Italien leder gruppen med 137,9 procent medan Spanien hamnar strax under gränsen på 97,6 procent.
Stora skillnader även inom Norden
Danmark finns i andra änden av listan. Med en beräknad skuldkvot på 26,4 procent hamnar landet på 15:e plats bland världens minst offentligt skuldsatta länder. Ett budgetöverskott på 2,9 procent av BNP 2025 har bidragit till att hålla nere lånebehovet.
Sveriges offentliga bruttoskuld beräknas samtidigt motsvara 35,1 procent av BNP, vilket är 8,7 procentenheter mer än Danmarks.
Norge ligger högre, på 40,0 procent. Det innebär däremot inte att de norska offentliga finanserna är svagare än de svenska. Oljefondens tillgångar dras inte av från skulden i det här måttet.
Finland sticker ut åt andra hållet. Med 90,6 procent är den finska skulden i förhållande till BNP mer än två och en halv gånger så hög som den svenska.
Den offentliga skulden i de nordiska länderna 2026:
| Land | Skuld i procent av BNP |
|---|---|
| Danmark | 26,4 |
| Sverige | 35,1 |
| Norge | 40,0 |
| Finland | 90,6 |
Källa: IMF World Economic Outlook. Prognoser för den offentliga sektorns bruttoskuld i procent av BNP.
För Sverige är även det egna finanspolitiska ramverket relevant. Skuldankaret på 35 procent av BNP gäller den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den så kallade Maastrichtskulden. Det är ett riktmärke på medellång sikt, inte ett absolut skuldtak.
I IMF:s landrapport om Sverige från sommaren 2026 väntas skuldkvoten toppa på 35,9 procent 2027. Det är en separat prognos från den internationella jämförelsen ovan.
Nivån ligger strax över ankaret men inom toleransintervallet på 30–40 procent. Om avvikelsen överstiger fem procentenheter ska regeringen förklara orsakerna och hur den ska hanteras i en skrivelse till riksdagen.
Låg skuld är inget kvitto på starka finanser
Lägst skuldkvot i rankningen har Turkmenistan på 2,9 procent, följt av Haiti på 10,5 procent.
De 10 länderna med lägst offentlig skuld i förhållande till BNP 2026:
| Placering | Land | Skuld i procent av BNP |
|---|---|---|
| 1 | Turkmenistan | 2,9 |
| 2 | Haiti | 10,5 |
| 3 | Östtimor | 13,9 |
| 4 | Hongkong | 14,1 |
| 5 | Azerbajdzjan | 16,5 |
| 6 | Kosovo | 18,1 |
| 7 | Puerto Rico | 18,2 |
| 8 | Tadzjikistan | 18,3 |
| 9 | Ryssland | 19,3 |
| 10 | Taiwan | 21,1 |
Källa: Visual Capitalist / IMF World Economic Outlook. Siffrorna är prognoser för den offentliga sektorns bruttoskuld i procent av BNP.
Haitis låga siffra är dock inget självklart styrkebesked. Landet har svårt att få låna, vilket begränsar möjligheten att bygga upp skuld.
Skuldkvoten behöver därför läsas tillsammans med andra uppgifter. Offentliga tillgångar, låneräntor och ekonomins tillväxt påverkar hur tung skulden är. Kvoten kan dessutom stiga både för att skulden växer och för att BNP krymper.
För statsbudgeten blir räntekostnaden särskilt viktig. När en större del av inkomsterna går till räntor blir det mindre utrymme för välfärd och investeringar som kan stärka den framtida tillväxten.
Dennis Jerkovic
Laddar kommentarer…