Lönar sig högre utbildning? Norsk studie ger tydligt svar – men svenska siffror visar undantagen
Lönar sig en universitetsexamen, eller tjänar akademiker mer för att de redan var ambitiösa och talangfulla från början? Norska forskare har löst en av utbildningsforskningens klassiska metodfällor, och svaret är entydigt: utbildning betalar sig, år för år, genom hela karriären.
Frågan har länge plågat fältet. Är det studierna som driver upp lönen, eller är det individens medfödda egenskaper som motivation och fallenhet som förklarar både de längre studierna och den högre inkomsten?
Det genetiska lotteriet löser metodgåtan
Nyckeln till genombrytningen är ett så kallat naturligt experiment baserat på genetisk variation, enligt Forskning.no. Vilka genvarianter ett barn ärver från sina föräldrar är rent slumpmässigt, och vissa varianter ökar sannolikheten för längre utbildning.
Den slumpmässigheten gör det möjligt att isolera utbildningens verkliga effekt från individens övriga egenskaper. Forskarteamet vid Universitetet i Oslo och University of Wisconsin-Madison kombinerade detta med inkomstdata som spänner över stora delar av yrkeslivet samt genetiska data från den norska MoBa-studien.
Det är slumpmässigt vilka av föräldrarnas genvarianter ett barn ärver. Vissa får fler varianter kopplade till längre utbildning än andra. Eftersom detta är slumpmässigt kan vi använda det för att undersöka om mer utbildning faktiskt ger högre inkomst.
Tarjei Widding-Havneraas, postdoktor på Universitetet i Oslo till Forskning.no.
Åtta procent per år och vinsten håller i sig
Resultatet, publicerat i det vetenskapliga tidskriften PNAS och refererat av Forskning.no, visar att varje extra studieår ökar inkomsten med cirka åtta procent. Löneeffekten stannar inte vid karriärstart utan fortsätter längre in i arbetslivet.
Vi har använt flera olika metoder. Tvärs igenom alla finner vi att vinsten är större än kostnaderna. Utbildning lönar sig.
Tarjei Widding-Havneraas, postdoktor på Universitetet i Oslo till Forskning.no.
Forskarna betonar att gener inte avgör hur länge du studerar. Genetiska varianter kan höja sannolikheten för längre utbildning, men många andra faktorer påverkar det faktiska utfallet.
Fynden bedöms som relevanta både för enskilda karriärbeslut och för politisk utformning av utbildningssystem, särskilt i ljuset av de krav som teknologiska framsteg ställer på arbetsmarknaden.
Inte lönsamt för alla
Sacos livslönerapport 2024 landar i samma övergripande slutsats: avkastningen för en genomsnittlig akademisk utbildning uppgår till 9 procent.
Men bilden är långt ifrån enhetlig.
11 av de 35 högskoleutbildningar som ingår i studien innebär en ekonomisk förlust jämfört med att börja arbeta efter gymnasiet. Bland dem återfinns förskollärare, tandhygienist, receptarie och bibliotekarie.
Bland de akademikergrupper där lönsamheten är som störst återfinns exempelvis personer med läkarutbildning, juridisk högskoleutbildning, ekonomutbildning och civilingenjörer.
Sacos livslöneberäkningar inkluderar arbetsrelaterade inkomster som studiemedel, lön och pension, och tar hänsyn till inkomstbortfall under studietiden, arbetslöshet och inkomstskatt.
