Nästan tre av fyra svenskar spenderar mer än planerat under sommaren – bara nio procent har en tydlig budget

Nästan tre av fyra svenskar vet att de spenderar mer än de tänkt varje sommar. Ändå går fyra av tio in i säsongen helt utan ekonomisk plan. Det är inte okunskap som driver överskridandet – det är en medveten kapitulation.
Siffrorna kommer från en undersökning som Sambla låtit undersökningsföretaget Syno genomföra bland 1 000 personer i åldern 18 till 80 år. Bara 5 procent uppger att de aldrig spräcker sin sommarbudget.
Vetskapen räcker inte – utan plan händer ingenting
Det skarpaste gapet i undersökningen handlar inte om pengar utan om beteende. Hela 72 procent medger att de ibland eller ofta lägger mer än planerat på sommaren. Ändå är det bara 9 procent som faktiskt har en tydlig budget att förhålla sig till.
Resten fördelar sig så: 47 procent har en ungefärlig idé men ingen strikt plan. 28 procent har inte planerat alls och 16 procent tar kostnaderna som de kommer.
Sommaren är en period då många medvetet tillåter sig att släppa lite på tyglarna, och det syns i siffrorna. Det behöver inte vara fel i sig, men ju bättre koll man har på ramarna i förväg, desto lättare blir det att både njuta av ledigheten och känna sig trygg med ekonomin när hösten kommer.
Marcus Karlsson, privatekonomisk expert på Sambla i ett pressmeddelande.
Konsekvensen syns direkt i plånboken. Drygt fyra av tio uppger att pengarna ibland eller ofta inte räcker till allt de vill göra under sommaren.
Yngre spräcker mest – äldre planerar minst
Generationsskillnaderna är påtagliga, men av helt olika skäl. Bland 18 till 34-åringar svarar ungefär tre av fyra att de överskrider sin budget. Gruppen jonglerar boende, resor och nöjen på en pressad ekonomi.
Bland 65 till 80-åringarna ser mönstret annorlunda ut. Bara ett par procent har en tydlig budget och mer än var fjärde tar kostnaderna utan att planera alls. Stabila inkomster och förutsägbara utgifter gör att en formell plan känns onödig för många i den gruppen.
Mest planeringsbenägna är 25 till 34-åringarna. Där anger 13 procent en tydlig budget och drygt hälften har åtminstone en ungefärlig plan.
Det behöver inte handla om avancerade Excel-ark. För många räcker det långt att bestämma en ungefärlig nivå för vad sommaren får kosta, skriva ned de största utgifterna och ha en idé om vad som är viktigast.
Marcus Karlsson, privatekonomisk expert på Sambla i ett pressmeddelande.
Sambla rekommenderar sex konkreta åtgärder: sätt en enkel kostnadsram, dela upp lönen direkt när den kommer, planera de dyraste dagarna, följ småutgifterna en vecka, använd kredit med en återbetalningsplan och prioritera de upplevelser som faktiskt betyder mest.
Så mycket kostar semestern
Svenskarna räknar i snitt med att lägga 17 000 kronor på resor och större aktiviteter i sommar, enligt en undersökning från Länsförsäkringar. Skillnaderna är dock stora: hushåll med lägre inkomster planerar för drygt 8 000 kronor, medan de med högre inkomster räknar med nästan 26 000 kronor.
Nästan var femte hushåll planerar att lägga under 5 000 kronor. Bland dem med en månadsinkomst under 20 000 kronor gäller det nästan varannan.
Sommaren är en tid då många vill unna sig något extra men de ekonomiska möjligheterna skiljer sig kraftigt mellan olika hushåll. För en del finns marginaler för resor och större aktiviteter, medan andra behöver prioritera hårt eller välja billigare alternativ.Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar i ett pressmeddelande.
Splittrad bild bland hushållen
Länsförsäkringars undersökning visar att 22 procent planerar att lägga mindre på årets semester jämfört med förra året. Exakt lika många, 22 procent, säger att de kommer lägga mer.
Bland hushåll med inkomster under 20 000 kronor i månaden är det fler som drar ned, 31 procent uppger att de minskar semesterbudgeten i år. Hos hushåll med högre inkomst är trenden den omvända, där planerar 26 procent att lägga mer.
Ekonomin väger tungt inför sommaren. Enligt Länsförsäkringar oroar sig 26 procent för att semestern ska bli dyrare än tänkt och 12 procent för att behöva snåla när den är över. Det är en oro som speglar Samblas siffror väl: 72 procent medger att de ibland eller ofta spenderar mer än planerat, och bara 9 procent har en tydlig budget att hålla sig till.
Bland ensamstående med hemmavarande barn är oron ännu större. Nästan varannan uppger att de fruktar att semestern spräcker budgeten.



