Natochefen kräver ökad försvarsbudget: ”Annars får ni lära er ryska – snabbt”

När Natos toppmöte i Haag inleds i dag föreslår generalsekreterare Mark Rutte ett nytt budgetmål på fem procent av BNP för försvaret. Ökningen är nödvändig, anser han. ”Annars får ni lära er ryska – snabbt”, säger han i en intervju med SVT Nyheter.

• Nato överväger att höja försvarsbudgeten till fem procent av BNP.
• Mark Rutte varnar för konsekvenser om målet inte uppnås.
• Ulf Kristersson betonar att inget beslut är fattat.

Vid det formella mötet i Haag samlas ledarna för Natos 32 medlemsländer för att bland annat diskutera förslag om att öka försvarsbudgeten. Generalsekreterare Mark Ruttes mål är att medlemsländerna ska avsätta minst fem procent av BNP till försvarsutgifter, för att stärka alliansens säkerhet.

Ökade försvarsutgifter eller språkundervisning

Fördelningen skulle innebära 3,5 procent till traditionella försvarsutgifter och 1,5 procent till militär infrastruktur.

I en intervju med SVT Nyheter får Mark Rutte frågan: Om Sverige ska lägga fem procent av budgeten på försvaret motsvarar det den årliga kostnaden för samtliga grundskolor – behöver vi verkligen lägga så mycket pengar på vapen, soldater och militär?

Rutte svarar att hans råd är att börja lära ut ryska i svenska i svenska grundskolor – om satsningen inte görs: ”Då måste ni lära er ryska – snabbt”, säger han.

”Om ni inte gör det blir mitt råd att lära ut ryska i svenska grundskolor, för då måste ni lära er ryska – snabbt. Vi gör det här för vår egen säkerhet.

Mark Rutte till SVT Nyheter.

Diskussionerna pågår, men statsminister Ulf Kristersson betonar att inget beslut är fattat än, skriver TT. Han ser inga undantag i det förhandlade förslaget.

”Vi skulle vilja ha en deklaration där alla är eniga om 3,5 procent och 1,5 procent. Men det är inte gjort än. Se det inte som ett faktum innan vi har tagit beslutet”, sade Kristersson under en pressträff.

Olika syn på budgetmålet

Spanien har fått löften om flexibilitet, medan Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard är positiv till förslaget. Hon menar att det stärker Natos kapacitet att avskräcka Ryssland och ger länderna möjlighet att anpassa genomförandet efter egna förutsättningar.

Trots olika perspektiv bland medlemsländerna, står det klart att Natos ledning ser ett behov av att stärka försvaret för att möta framtida hot.