Nordea ser risk för tidigare räntehöjningar vid fortsatt kris i Hormuzsundet

Riksbanken låter styrräntan ligga oförändrad på 1,75 procent i år. Men 2027 väntas två höjningar, enligt storbanken Nordeas ekonomer. Fast förblir Hormuzsundet stängt in på hösten kan höjningarna komma redan då, varnar chefsekonomen Annika Winsth.

Året inleddes lite svagare än väntat för svensk ekonomi. Sedan kom USAs och Israels bombkrig mot Iran den 28 februari, vilket har skapat stor osäkerhet.

– Det gör att det tar lite längre tid innan Sverige fullt ut kommer upp i den konsumtion som vi hade trott att man skulle göra i år, säger Annika Winsth till TT i samband med presentationen av en ny prognos.

Hormuzsundet avgör

Hur det går till slut avgörs av om fartygstrafiken av olja och gas genom det blockerade Hormuzsundet – från oljeländerna runt Persiska viken – kan återupptas, enligt Winsth.

– Vi tänker oss att man lyckas att öppna upp Hormuzsundet på något sätt någon gång under sommaren. Det är det som vårt scenario bygger på och vi tycker ändå att det finns ganska goda förutsättningar för det, säger hon.

Hon tror att både USA och Kina – inför toppmötet i veckan mellan president Donald Trump och Kinas ledare Xi Jinping – är inställda på att hitta ett sätt att öppna sundet. Men även om det skulle förbli stängt in på hösten kan svensk ekonomi växa, enligt Winsth.

– Då finns det väl en risk att de här prisplanerna bland företag som pekar uppåt på många håll i världen – och även i Sverige – faktiskt realiseras och att man höjer priserna. Vi får lite inflation och centralbankerna behöver då höja räntan. Det är ett sämre scenario för svensk ekonomi, men absolut hanterbart, säger hon.

Då kan Riksbanken höja

Då kan Riksbanken behöva göra sina två höjningar redan i höst, för att bromsa inflationen från energi och andra insatsvaror som påverkas av störningar från Irankriget, enligt Winsth.

– Men Sverige har goda förutsättningar. Vi har en sysselsättning som är nära rekordnivåer och som tycks fortsätta att öka. Vi har en arbetslöshet som har fallit tillbaks. Vi har haft en återhämtning sen sommaren 2024, säger hon.

Hon tonar även ned risken för kraftiga korrigeringar på börser, trots rekordnivåer på många håll mitt i all osäkerhet kring Irankriget.

– Alltså, hittills har ekonomierna visat sig vara väldigt motståndskraftiga. Och det har ju varit helt rationellt att ligga på börsen, för du har fått avkastning för det, säger Winsth.

Hon påminner om att världshandeln ökade 4,2 procent i fjol trots fjolårets historiska tullchock.