Ny kartläggning: Dessa fyra branscher löper störst risk att utsättas för penningtvätt
Den kriminella ekonomin omsätter minst 352 miljarder kronor om året i Sverige. För att pengarna ska bli användbara måste de passera genom legitima företag, och en ny nationell riskbedömning pekar ut exakt var risken är som störst.
Rapporten för 2024/2025, framtagen av Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism, slår fast att den generella risknivån nu bedöms som högre än tidigare, enligt Kronofogden. Organiserad brottslighet har ökat och blivit alltmer integrerad i den legala samhällsstrukturen.
Fyra branscher sticker ut
Bakom rapporten står 17 myndigheter och organisationer, däribland Polismyndigheten, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Deras samlade slutsats är tydlig: bank- och finansieringsrörelse, betalningsinstitut, bokförings- och redovisningstjänster samt fastighetsmäklare löper störst risk att utnyttjas, enligt Skatteverket.
Klientmedelskonton är en gemensam nämnare, där det är svårt att avgöra vem pengarna egentligen tillhör. Komplexa bolagsstrukturer, internationella kopplingar och målvakter försvårar dessutom både upptäckt och utredning.
Vi ser i våra utredningar att företag ofta används för att flytta och dölja brottsvinster. Det kan handla om osanna fakturor, insättningar på klientmedelskonton, eller pengar som slussas genom flera bolag och konton, ofta i olika länder.
Nicklas Roslund, analytiker på Skatteverket i ett pressmeddelande.
Ett konkret fall från Skatteverkets utredningar illustrerar mekanismen: miljonbelopp med koppling till grova skattebrott togs emot via ett utländskt bankkonto och användes sedan för att köpa en fastighet i Sverige genom ett klientmedelskonto. Personen är nu misstänkt för grovt näringspenningtvättsbrott.
Penningtvätt sprider sig bortom högriskbranscherna
Problemet stannar inte vid de fyra utpekade sektorerna. Exklusiva varor som klockor, bilar och smycken används som alternativa tillgångar i stället för kontanter och kan sedan omsättas i andra länder eller fungera som betalningsmedel.
Enligt Kronofogden har bankerna etablerade rutiner, men Anna Karin Hansen, chef för brottsförebyggande kansliet vid Ekobrottsmyndigheten, konstaterar att systemen behöver stärkas och att myndigheten arbetar aktivt nära sektorn.
Med 17 myndigheter samlade kring ett gemensamt ramverk kan resurser och åtgärder riktas dit de gör störst nytta.
TT Nyhetsbyrån and Mattias Malmqvist