Ny rapport: Den globala ungdomsarbetslösheten ökar – och det kan bli värre
Den globala ungdomsarbetslösheten steg till 12,4 procent under 2025. Därmed saknar 67 miljoner unga arbete och stora delar av återhämtningen efter pandemin har gått förlorad.
Enligt Reuters visar den nya ILO-rapporten, som publicerades den 11 augusti 2026, att utvecklingen inte är begränsad till enskilda regioner eller inkomstgrupper. Ungdomsarbetslösheten försämrades i åtta av världens elva subregioner och ökade i såväl höginkomstländer som låg- och medelinkomstländer.
Kraftig försämring även i rika länder
Arabvärlden har den högsta ungdomsarbetslösheten, 26,2 procent, följt av Nordafrika med 22,6 procent. Men några av de tydligaste försämringarna finns i rikare delar av världen.
I Nordamerika steg arbetslösheten bland unga från 8,3 till 9,8 procent mellan 2023 och 2025. I norra, södra och västra Europa ligger nivån omkring 15 procent. Det visar att problemen inte längre kan beskrivas som något som främst berör världens fattigaste länder.
En viktig förklaring är att antalet medelkvalificerade jobb minskar. Administrativa tjänster, kontorsjobb samt roller inom försäljning och tillverkning har länge fungerat som en väg in på arbetsmarknaden för unga med gymnasieutbildning. När dessa arbetstillfällen blir färre hårdnar konkurrensen om de jobb som finns kvar.
Miljontals unga arbetar i AI-exponerade yrken
Enligt Reuters beräknar ILO att 6,1 procent av de jobb som innehas av personer mellan 15 och 29 år finns inom yrken med hög exponering mot AI. Om en tiondel av dessa arbetstillfällen skulle försvinna helt kan omkring 5,6 miljoner unga tvingas söka sig till andra yrken eller lämna arbetsmarknaden.
Samtidigt fortsätter högkvalificerade sektorer som teknik, IT och vård att växa i många länder. Problemet är att de nya jobben ofta kräver utbildning och kompetens som stora grupper unga saknar.
I låginkomstländer arbetar redan nio av tio unga i den informella ekonomin, ofta utan anställningstrygghet eller andra arbetsrättsliga skydd. Många har inte möjlighet att vara öppet arbetslösa och fångas därför inte fullt ut av arbetslöshetsstatistiken.
Dessutom står över 257 miljoner unga, motsvarande 20 procent av den globala ungdomsbefolkningen, utanför både arbete och utbildning. Ju längre den situationen består, desto större blir risken för ett varaktigt utanförskap.
Samma mönster syns i Sverige
Även svensk forskning pekar på att AI kan göra det svårare för unga att etablera sig på arbetsmarknaden. En studie från Örebro universitet bygger på SCB registerdata över den svenska arbetskraften från 2019 till juni 2025.
Resultaten visar att sysselsättningen bland personer mellan 22 och 25 år minskade med 5,5 procent i AI-exponerade yrken jämfört med mindre exponerade yrken hos samma arbetsgivare efter lanseringen av ChatGPT. Bland personer över 50 år ökade sysselsättningen i motsvarande yrken samtidigt med drygt en procent.
Vi ser en påtaglig nedgång i sysselsättning bland unga, vilket åtminstone delvis verkar kunna härledas till framkomsten av generativ AI. Nedgången är särskilt tydlig för yrken som är exponerade mot AI, som mjukvaruutvecklare och kundtjänstpersonal.
Magnus Lodefalk, docent och lektor i nationalekonomi vid Örebro universitet i en nyhet från universitetet.
Färre naturliga vägar till erfarenhet
Forskarna ser ännu ingen bred nedgång i det totala antalet arbetstillfällen. Förändringen handlar snarare om vilka som får jobben och vilka arbetsuppgifter som finns kvar.
Erfarna medarbetare kan med hjälp av AI utföra uppgifter som tidigare lades på juniora kollegor. Därmed minskar behovet av instegsjobb – samtidigt som unga får färre möjligheter att skaffa den erfarenhet som krävs för mer kvalificerade roller.
Hur ska du någonsin få erfarna medarbetare om de juniora inte får chansen?
Magnus Lodefalk, docent och lektor i nationalekonomi vid Örebro universitet enligt Tidningen Näringslivet.
Utvecklingen kan på sikt skapa problem även för arbetsgivarna. Om färre unga släpps in riskerar företagen att få svårare att bygga upp nästa generation av erfarna medarbetare.
Utbildningarna behöver anpassas
Maria Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, ser samtidigt hur efterfrågan på AI-kunskaper ökar, enligt Tidningen Näringslivet. Hon efterlyser därför en översyn av hur utbildningsplatser och utbildningsinnehåll anpassas till arbetsmarknadens förändrade behov.
Inom bland annat juridik och ekonomi kan AI redan utföra arbetsuppgifter som informationssökning och sammanställning av dokument – uppgifter som tidigare ofta gav unga en första väg in i yrket.
Lodefalk pekar på AI-integrerade yrkeshögskoleutbildningar och fler praktikplatser som möjliga lösningar. När de traditionella instegsjobben blir färre behöver unga få andra möjligheter att bygga erfarenhet och lära sig använda AI som ett arbetsverktyg.
Dennis Jerkovic