Ny studie avslöjar: Detta påverkar vår livslängd mer än väntat
En ny studie visar att genetiska faktorer har större påverkan på hur länge vi lever än vad man tidigare antagit. Samtidigt ökar intresset för tarmhälsa som en möjlig nyckel till ett friskare och längre liv, där både kost och livsstil spelar en roll.
De senaste forskningsresultaten pekar på att våra gener har mer att säga till om när det gäller livslängd än vad tidigare studier har visat.
Samtidigt framhävs betydelsen av tarmflorans sammansättning, som påverkas av vad vi äter och hur vi lever, i diskussionen om ett långt och hälsosamt liv.
Genetiska faktorer förklarar större del av livslängden
En ny studie som analyserat data från tvillingregister i Sverige och Danmark samt från amerikanska 100-åringar tyder på att generna har större betydelse för hur länge vi lever än vad forskare tidigare har antagit.
Tidigare har uppskattningen legat på att generna står för cirka 10–30 procent av livslängden, men de nya resultaten, som Nerikes Allehanda rapporterat om, visar att generna istället kan förklara upp till 50 procent av skillnaderna i livslängd mellan individer.
Detta efter att forskarna tagit hänsyn till dödsfall på grund av yttre faktorer som olyckor och infektionssjukdomar.
Forskarna har använt nya statistiska modeller som bättre särskiljer biologiska mekanismer från yttre påverkan. Resultaten antyder att en större del av åldrandet styrs av ärftliga faktorer än vad som tidigare varit känt.
Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska institutet, betonar dock att även livsstil har stor betydelse. Ungefär hälften av variationen i livslängd kan påverkas av faktorer som kost, motion och andra levnadsvanor.
Studien publicerades i tidskriften Science och förväntas bidra till ökad förståelse för vilka gener som styr åldrandet, även om resultaten inte ger svar på hur länge enskilda individer kommer att leva.
Tarmflorans inverkan – nya rön om åldrande och livskvalitet
Parallellt med genetisk forskning undersöker forskare allt oftare sambandet mellan tarmhälsa och livslängd. Tarmfloran har blivit ett centralt forskningsområde, där mikrobiomets sammansättning kopplas till både åldrande och hälsa, vilket vi tidigare rapporterat om.
Studier av mycket gamla personer, däribland spanjorskan Maria Branyas Morera som blev 117 år, visar att vissa mönster i tarmfloran återkommer bland de äldsta.
Morera levde ett aktivt liv och åt en kost rik på olivolja samt yoghurt dagligen, vilket forskare menar kan ha bidragit till högre nivåer av bakterier som motverkar inflammation.
Forskning från Kina, publicerad i Nature 2022, visar även att personer över 100 år ofta har en mer varierad tarmflora än yngre vuxna. En hög bakteriemångfald tycks vara ett gemensamt drag hos långlivade individer.
Dr Mary Ni Lochlainn vid King’s College London liknar tarmfloran vid en trädgård där mångfald är avgörande och kopplar rik bakterieflora till bättre hälsa och livskvalitet på äldre dagar.
Professor James Kinross vid Imperial College London betonar samtidigt att sambandet mellan tarmbakterier och kroppens motståndskraft blir allt tydligare, även om skillnader mellan befolkningsgrupper ännu inte är fullt kartlagda.
Kost och livsstil formar mikrobiomet
Forskarna är överens om att kost och livsstil spelar stor roll för tarmhälsan, även om genetiska faktorer påverkar.
Dr Manel Esteller vid universitetet i Barcelona rekommenderar olivolja och fisk, medan socker och ultraprocessad mat bör undvikas. Samtidigt påpekar BBC att samspelet mellan kost, mikrobiom och hälsa är komplext och gör generella råd svåra att ge.
Sammanfattningsvis visar forskningen att både gener och livsstil, inklusive tarmhälsa, bidrar till livslängden.
I Sverige är den genomsnittliga livslängden i dag 85,4 år för kvinnor och 82,3 år för män, enligt SCB, och fortsatt forskning väntas ge nya insikter om hur livskvalitet och livslängd kan förbättras.