Nya bolåneregler på väg - här är allt du behöver veta

Regeringen föreslår lättnader i amorteringskravet och en höjning av bolånetaket. Förslagen kan ge hushållen större ekonomisk flexibilitet, men väcker även oro för ökade risker och stigande bostadspriser.

• Det skärpta amorteringskravet föreslås avskaffas från april 2026.
• Bolånetaket kan komma att höjas från 85 till 90 procent av bostadens värde.
• Regler för tilläggslån och omvärdering av bostaden skärps samtidigt.

Enligt NordnetBlogg innebär förslaget att kraven på amortering och kontantinsats mildras. Syftet är att underlätta för särskilt unga och förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden.

Lättnader i amorteringskravet ger hushållen mer utrymme

Sedan 2016 har amorteringskrav ställts på nya bolån med hög belåningsgrad. Kraven skärptes 2018 för hushåll vars totala lån överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten, vilket medförde en extra amortering på 1 procent.

Regeringen vill nu ta bort denna skärpningen av amorteringskravet från och med april 2026. Enligt ett räkneexempel minskar amorteringskravet för ett hushåll med 3 miljoner i lån och 600 000 kronor i årsinkomst från 3 procent till 2 procent per år, vilket motsvarar en sänkning av månadskostnaden med 2 500 kronor.

Lägre amorteringskrav kan ge hushållen möjlighet att bygga en ekonomisk buffert och frigöra pengar till annat sparande. Dock minskar amortering hushållets skuldsättning och sårbarhet vid eventuella prisfall på bostadsmarknaden.

Höjt bolånetak och nya regler för tilläggslån

Förslaget innebär även att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens värde. Detta minskar den kontantinsats som krävs vid köp, vilket särskilt kan gynna förstagångsköpare.

Exempelvis innebär ett bostadsköp på 3 miljoner kronor att kontantinsatsen kan bli 150 000 kronor lägre om taket höjs.

Samtidigt införs strängare regler för tilläggslån och bostadsomvärdering. Tilläggslån får inte överstiga 80 procent av bostadens värde och omvärdering får göras högst vart femte år.

Flera remissinstanser, däribland Riksbanken, har uttryckt oro för att ändringarna kan leda till ökad skuldsättning, högre räntekänslighet och stigande bostadspriser. Om fler hushåll belånar sig maximalt riskerar den finansiella stabiliteten att påverkas negativt vid en konjunkturnedgång.

Regeringens förhoppning är dock att fler ska kunna köpa bostad utan att behöva ta dyra blancolån, samtidigt som hushållen får större flexibilitet i sin ekonomi.

Förslagen kan träda i kraft 1 april 2026 om de godkänns enligt plan.