Regeringens förslag på sänkt ISK-skatt är en vattendelare. Verkningslöst – och i vissa fall en uppmuntran till skatteplanering, lyfts i kritiken.
Så kallat investeringssparkonto, till vardags benämnt ISK-konto, har varit en väldigt populär sparform och dessutom gynnsam i lågräntetider. Regeringen med finansminister Elisabeth Svantesson (M) vill nu ge sparformen ytterligare en skjuts.
Sparande upp till 150 000 kronor ska från och med nästa år vara skattefritt. Nivån höjs till 300 000 kronor 2026.
Redan i våras sågades dock förslaget av flera remissinstanser och synen har inte ändrats, bland annat hos Konjunkturinstitutet (KI).
– Vår kritik kvarstår. Den huvudsakliga kritiken var att regeringen inte tydligare visar att sparandet behöver öka, säger Sebastian Escobar-Jansson som föredragit remissvaret på KI.
Ifrågasätter argumentet
Från KI:s håll ifrågasätter man argumentet att buffertsparande skulle läggas hos ett ISK-konto där man traditionellt sparar i fonder och aktier med en viss risk kopplad till sparandet.
– ISK är tänkt främst för långsiktigt sparande i aktier och fonder och det är lite svårt att se att man ska ha buffertsparande där. Det har man kanske främst på sparkonton i stället, säger Sebastian Escobar-Jansson.
Just gränsen, 300 000 kronor, påpekar man från KI är väldigt hög med tanke på att den genomsnittliga spararen har 78 000 kronor på sitt ISK-konto.
– Ett betydligt lägre belopp hade kunnat uppnå samma sak och då hade kostnaden för förslaget varit betydligt mindre.
Förslaget beräknas kosta staten 4,4 miljarder 2025 och 7 miljarder kronor åren därpå.
Kan dela upp sparandet
Ännu en punkt som lyfts är att en familj med till exempel två barn kan dela upp sitt sparande på alla fyra familjemedlemmarna och därmed få ett skattefritt sparande på upp till 1,2 miljoner kronor.
– Vi tror att det finns en betydande risk för den här typen av planering av sparandet, påpekar Sebastian Escobar-Jansson.
Finansminister Elisabeth Svantesson säger att hon inte är orolig för den risken, men att regeringen ska följa det noggrant.
– I grund och botten så ser vi att fördelarna väger över eventuella risker och nackdelar, säger hon.
Källa: Tobias Österberg/TT, Niklas Svahn/TT
