Nya regler för bolån kan leda till höjda priser
Regeringen föreslår förändringar som kan göra det lättare att köpa bostad, men flera myndigheter varnar för ökade risker och stigande priser. Besluten väntas påverka hushållens ekonomi och bostadsmarknaden framöver.
- Regeringen vill höja lånetaket och ta bort det extra amorteringskravet.
- Flera myndigheter ser risk för högre bostadspriser och ökad skuldsättning.
- Förslagen får blandade reaktioner från organisationer och experter.
Enligt Dagens Nyheter har regeringens förslag om mildare bolåneregler mött både stöd och kritik från olika håll.
Förslaget går ut på att det extra kravet på amorteringar tas bort våren 2026 och att det ska gå att låna upp till 90 procent av en bostads värde – i dag är taket 85 procent. Tanken är att det ska underlätta för unga människor som vill in på bostadsmarknaden.
Risker med ökad skuldsättning
Riksbanken, Riksgälden och Konjunkturinstitutet har uttryckt oro för att lättnaderna kan leda till att hushållen skuldsätter sig mer. De menar att detta kan göra hushållen känsligare för räntehöjningar och bidra till att priserna på bostadsmarknaden pressas upp.
Konsumentverket delar uppfattningen om att större lån och högre priser kan öka sårbarheten för låntagare, särskilt om räntorna stiger eller bostadspriserna faller.
Riksbanken tror inte helt på att möjligheten att låna mer ska resultera i att fler kan bli ägare av en bostad. Däremot kan priserna på hus och lägenheter åka upp och skuldsättningen öka.
Dagens Nyheter
Blandade reaktioner från organisationer
Svenskt Näringsliv, Mäklarsamfundet och HSB välkomnar till stor del förslagen och menar att de kan underlätta för fler att ta sig in på bostadsmarknaden. LO ser också möjligheter, särskilt för unga och för att minska behovet av dyrare blancolån.
Villaägarnas riksförbund stödjer initiativen men menar att de inte är tillräckliga för att unga ska kunna köpa bostad. De pekar på att det enligt förbundet är andra faktorer på marknaden som utgör större hinder.
Flera myndigheter efterfrågar samtidigt ett skuldkvotstak, som innebär ett tak för hur mycket hushållen får låna i förhållande till sin inkomst, men detta har regeringen inte gått vidare med.