Nya siffror: Lönerna stiger – så får du mer över till sparande
Den genomsnittliga svenska lönen uppgår till 44 400 kronor i månaden före skatt. Samtidigt väntas reallönerna stiga med upp till 3,6 procent under 2026. Men mer pengar i plånboken betyder inte automatiskt mer pengar på sparkontot eller börsen.
Siffrorna kommer från Lendo, som har utgått från SCB lönestrukturstatistik och räknat upp lönerna med Medlingsinstitutets prognoser för 2026.
Beräkningen ger en genomsnittslön på 44 400 kronor i månaden. Medianlönen ligger betydligt lägre, på 39 600 kronor, vilket innebär att hälften av löntagarna tjänar mindre och hälften mer. Att medellönen ligger nästan 5 000 kronor högre beror på att höga löner drar upp genomsnittet.
Sektorn gör stor skillnad
Var du arbetar spelar stor roll för lönen. Privatanställda tjänstemän ligger högst med en genomsnittslön på 55 400 kronor i månaden. Det är nästan 17 000 kronor mer än i den primärkommunala sektorn, där snittet ligger på 38 800 kronor.
Även inom grupperna är skillnaderna stora. De tio procent som tjänar mest når minst 63 900 kronor i månaden, medan de tio procent som tjänar minst ligger på högst 29 000 kronor.
Könsskillnaden är också tydlig. Kvinnors genomsnittslön motsvarar omkring 90 procent av männens: 42 000 kronor jämfört med 46 700 kronor. Störst är gapet bland privatanställda tjänstemän, där skillnaden överstiger 8 300 kronor i månaden.
Enligt Lendos sammanställning återstår dessutom en oförklarad löneskillnad på omkring 1,5–3 procent när faktorer som yrke, utbildning och ålder räknas bort.
Köpkraften ökar igen
Det kanske mest positiva beskedet finns dock inte i själva lönenivån, utan i hur mycket lönen faktiskt räcker till.
Lendo räknar med en nominell löneökning på omkring 3,5 procent under 2026. När inflationen vägs in motsvarar det en reallöneökning på cirka 2,7 procent mätt med KPIF. Med KPI, där effekten av lägre bolåneräntor ingår, blir förbättringen omkring 3,6 procent.
Det innebär att många löntagare får mer köpkraft. Men högre disponibel inkomst leder inte automatiskt till högre sparande. När lönen stiger är det lätt att även utgifterna gör det.
Ett sätt att faktiskt behålla en större del av löneökningen är därför att bestämma i förväg vart pengarna ska gå.
Så kan du få mer av löneökningen att gå till sparande/investeringar:
- Spara löneökningen direkt: Ökar nettolönen med 500 kronor kan du höja det automatiska sparandet med samma summa innan pengarna blir en del av vardagsbudgeten. Vill du också få mer utrymme i vardagen kan en del av varje löneökning gå till konsumtion och resten till sparande.
- Automatisera på lönedagen: För över sparandet samma dag som lönen kommer. Pengar som aldrig hamnar på vardagskontot är svårare att konsumera.
- Prioritera bufferten först: Ha pengar lättillgängliga för oväntade utgifter och håll dem separerade från det långsiktiga sparandet.
- Börja med de stora kostnaderna: Boende, lån, bil, försäkringar och mat har större effekt på ekonomin än många småköp. En omförhandlad ränta eller försäkring kan frigöra pengar varje månad.
- Rensa bland fasta kostnader: Gå regelbundet igenom streamingtjänster, mobilabonnemang, bredband, gym och andra återkommande utgifter.
- Sätt ett konkret mål: ”50 000 kronor inom två år” är lättare att agera på än att bara bestämma sig för att ”spara mer”.
- Fundera över de små ekonomiska besluten: Köper du snus, energidrycker eller äter du ute varje dag till lunch? Tusentals kronor kan gå åt kostnader som du egentligen inte behöver och knappt märker av.
Poängen är enkel: 2026 ser ut att ge svenska löntagare mer köpkraft. Hur stor del av förbättringen som faktiskt blir kvar beror däremot på vad som händer med de extra hundralapparna när de når kontot.
Daniel Åstrand