Stora valfrågan: Hur hög arbetslöshet har vi egentligen? ”Går inte att besvara”

Arbetslösheten ser ut att bli en av valets stora frågor. Men hur stort problemet är beror på hur man mäter. SCB säger närmare 10 procent, nästan högst i hela EU. Det är ju sant, men inte särskilt intressant. Det är inget bra mått på sociala problem, säger professor Anders Forslund.
Arbetslösheten spretar väldiga beroende på vilka som mäter, vad man vill mäta och vem som förmedlar budskapet. Det gäller att förhålla sig kritisk till politikernas utspel om arbetslösheten.
De tre måtten (16–66 år) är:
Arbetsförmedlingen, 6,6 procent.
SCB (traditionella AKU), 9,6 procent.
SCB (BAS – ett nytt system som bygger på register), 5,8 procent.
”Går inte att besvara”
Så, hur hög är arbetslösheten i dag?
Anders Forslund, professor emeritus vid Uppsala universitet och forskningsinstitutet Ifau, borde ju veta.
– Den frågan går naturligtvis inte att besvara eftersom det finns olika sätt att mäta. Och de där olika sätten mäter olika saker och är bra för olika syften beroende på vad det är man är intresserad av.
Hos Eurostat (EU:s statistikbyrå) ligger den svenska arbetslösheten på 8,7 procent. Bara två länder i EU har högre arbetslöshet, Finland och Spanien, med strax över 10 procent.
– Men internationella jämförelser är väldigt svåra att göra, säger Forslund.
Inga sociala problem
Bland annat har Sverige betydligt fler unga vuxna registrerade som arbetslösa, vilket hänger ihop med andra länders lärlingssystem och studiebidragssystemet. Av de över halvmiljonen arbetslösa svenskar (enligt SCB) är över en tredjedel heltidsstuderande.
– Att man faktiskt försöker få feriejobb, sommarjobb, extrajobb är ett tecken på att man inte har så stora sociala problem.
Ett annat skäl till att Sverige har högre arbetslöshet än andra länder är att arbetsmarknadspolitiken styrt mot att hålla personerna kvar på arbetsmarknaden. I andra länder är det vanligare att förtidspensionera bort dem som står längre från arbetsmarknaden.
Utveckling sedan valet
Hur ser det då ut över tid? Sedan regeringsskiftet september 2022 ligger arbetslösheten still kring 6,6 procent, enligt Arbetsförmedlingen. Men enligt SCB:s båda metoder har arbetslösheten ökat tydligt.
Anders Forslunds bedömning är att politiken spelar en mindre roll för arbetslösheten. Det är konjunkturen som har störst betydelse. Skillnaden i politiken handlar mer om konsekvenserna för de arbetslösa, som ersättning och utbildning.
Men logiken i valrörelsen är glasklar.
– Oavsett vem som sitter i opposition och vem som sitter i regering så skyller man arbetslöshetens för höga nivå på den som sitter i regering.

Fakta: Arbetslöshet sedan valet 2022
Arbetsförmedlingen, 16–66 år. Bygger på myndighetens uppgifter om inskrivna arbetslösa och i program.
Mars 2026, 6,6 procent
Januari 2025 (toppen under perioden), 7,2 procent
Regeringsskiftet september 2022, 6,5 procent.
SCB (AKU) 16–66 år. Baserat på urvalsundersökning där det med tiden har blivit allt svårare att få människor att delta.
Mars 2026, 9,6 procent
Januari 2025, 10,2 procent
Regeringsskiftet september 2022, 6,4 procent
SCB (BAS), registerbaserad metod som bygger på företagens inrapportering om inkomster, parat med Arbetsförmedlingens inskrivna arbetslösa.
Mars 2026 (16–66 år), 5,8 procent
Januari 2025 (16–65 år), 6,0 procent
Regeringsskiftet september 2022 (16–64 år), 4,7 procent
Källa: SCB, Arbetsförmedlingen



