Oroande siffror från USA - "sektorer i ekonomin är i recession"
Trots stabila övergripande siffror visar flera branscher i USA tecken på nedgång, medan svensk ekonomi lämnar lågkonjunkturen bakom sig. Bakom ytan blottläggs skillnader i arbetsmarknad och konsumtion mellan länderna.
Utvecklingen i USA:s och Sveriges ekonomi präglas av tydliga kontraster, enligt färska rapporter från Business Insider och SCB.
Dolda risker under ytan i amerikansk ekonomi
Den amerikanska ekonomin har vuxit med över tre procent per kvartal de senaste sex månaderna, och arbetslösheten ligger på 4,4 procent – historiskt sett en låg nivå.
Trots detta pekar flera sektorer på en svagare utveckling än vad de sammanlagda siffrorna antyder.
Stora arbetsgivare inom bostadsbyggande och restaurangnäring rapporterar försämrade utsikter, vilket kan signalera ökade risker för recession.
Enligt ekonomer uppstår ofta abrupta vändningar i arbetsmarknaden när en avmattning väl slår till, snarare än en långsam och förutsägbar försämring.
Historiskt har vändpunkterna kommit oväntat, vilket försvårar prognoser baserade på aggregerade data.
Finansminister Scott Bessent uppgav i en intervju med CNN i november att vissa delar av ekonomin redan befinner sig i nedgång, men menar själv att USA inte står inför någon recession under 2026.
Jag tycker att vi har det bra, men jag tror att det finns sektorer i ekonomin som är i recession. Scott Bessent, USA:s finansminister till CNN.
Fyra branscher sticker ut som särskilt utsatta:
- Bostadsbyggande: Ökade lager av osålda bostäder och minskade bygglov indikerar kommande nedskärningar.
- Kommersiella fastigheter: Investeringarna har minskat flera kvartal i rad, och indikatorer för framtida byggande är fortsatt svaga.
- Restauranger: Låg försäljning och högre kostnader pressar lönsamheten, vilket ökar risken för personalminskningar.
- Offentlig sektor: Stats- och lokalmyndigheter pressas av minskande pandemistöd, vilket kan leda till fler uppsägningar.
Även mindre branscher som transport, gruvnäring och högre utbildning visar tecken på försvagning, bland annat genom minskad fraktvolym, låga råvarupriser och neddragningar i universitetssektorn.
Det övergripande läget innebär att en relativt liten ökning av antalet uppsägningar kan få stor effekt på arbetslösheten, särskilt när nyanställningarna redan befinner sig på låga nivåer.
Svensk ekonomi lämnar lågkonjunkturen – men arbetsmarknaden släpar efter
I Sverige har konjunkturläget stärkts avsevärt det senaste året.
SCB:s konjunkturklocka visar att åtta av tretton indikatorer förbättrades i september i år, och fyra av dessa befann sig i expansionsfas.
Både BNP och näringslivets produktion har överträffat sina långsiktiga trender de senaste månaderna.
Hushållens konsumtion och detaljhandel med sällanköpsvaror är de indikatorer som utvecklats starkast under året, och ligger nu över historiska nivåer.
Enligt SCB:s nationalekonom Johannes Holmberg var läget betydligt svagare i september 2024, då samtliga indikatorer låg under trendvärdet.
Trots förbättringarna är inte återhämtningen jämnt fördelad. Arbetsmarknadsindikatorerna, inklusive sysselsättning och arbetade timmar, låg fortsatt i recessionsfasen i september 2025.
Export och import av varor utvecklas svagt, och personbilsregistreringarna har vänt nedåt efter tidigare uppgångar.
Olika utmaningar i USA och Sverige framåt
De amerikanska riskerna kopplas främst till arbetsmarknaden och vissa branschers inbromsning, vilket kan utlösa bredare effekter om hushållens konsumtion påverkas negativt.
I Sverige är det framför allt arbetsmarknaden och utrikeshandeln som släpar, trots en bredare konjunkturuppgång.
Utvecklingen framåt avgörs av hur uthålliga förbättringarna blir och om riskerna i USA får spridningseffekter globalt.