Över 200 forskare varnar för AI – men statistiken visar ännu något annat
Mer än 200 ekonomer och forskare, däribland 15 Nobelpristagare, varnar för att AI kan förändra världsekonomin snabbare än någon tidigare teknologisk revolution. Samtidigt visar dagens produktivitets- och BNP-statistik ännu inte de dramatiska effekter som många förutspår.
Bakom uppropet står flera av AI-världens tyngsta namn. OpenAI:s finanschef Sarah Friar, Google DeepMinds chefforskare Jeff Dean och Anthropics medgrundare Jack Clark har skrivit under, enligt Reuters, liksom Nobelpristagarna Daron Acemoglu, Simon Johnson och Michael Spence.
Ångmaskinen tog decennier – AI kanske bara år
Initiativet leds, enligt Reuters, av Anton Korinek, professor vid University of Virginia och sedan 2026 knuten till Anthropics ekonomiska forskningsteam. Tillsammans med ekonomerna Erik Brynjolfsson, Ajay Agrawal och Tom Cunningham vill han sätta AI:s samhällsekonomiska konsekvenser högre upp på den politiska dagordningen.
Ångmaskinen, elektriciteten och datorerna gav samhällen decennier att anpassa sig. AI kanske ger oss bara några år. Vi kan inte improvisera vår strategi och våra institutioner mitt i omvandlingen – att vänta på säkerhet innebär att vi ankommer för sent.
Anton Korinek, professor vid University of Virginia och ekonomisk forskare på Anthropic enligt Reuters.
Forskarna efterlyser mer forskning om AI:s ekonomiska effekter, men också ett omedelbart arbete med att bygga institutioner som kan hantera konsekvenser som storskaliga förändringar på arbetsmarknaden. Budskapet är att samhället måste förbereda sig innan effekterna blivit fullt synliga.
Statistiken visar ännu ingen AI-revolution
Samtidigt pekar en genomgång från Morningstar på att de makroekonomiska bevisen fortfarande är begränsade.
Den amerikanska arbetsproduktiviteten ökade i genomsnitt med 1,9 procent per år under perioden 2020–2025, jämfört med 1,0 procent under det föregående decenniet. Men uppgången började innan AI fick sitt breda genomslag. Morningstar bedömer att utvecklingen i större utsträckning förklaras av en stram arbetsmarknad som tvingade företag att investera i arbetsbesparande teknik.
Det innebär att AI ännu inte kan sägas ha förändrat efterfrågan på arbetskraft i någon större omfattning, trots uppmärksammade varsel kopplade till tekniken.
AI bidrar till tillväxt – men inte så mycket som debatten antyder
Även bilden av AI:s bidrag till BNP är mer nyanserad än debatten ofta ger sken av.
Goldman Sachs har, enligt Morningstar, tidigare argumenterat för att AI-investeringarnas positiva effekt på USA:s BNP under 2025 i stort sett neutraliserades av högre importkostnader. Morningstar menar däremot att den slutsatsen underskattar AI:s verkliga bidrag.
Enligt analysen ökade AI-investeringarna den reala BNP-tillväxten med omkring 0,4 procentenheter under 2025, eller upp till 0,6 procentenheter om underskattade investeringar i IT-utrustning räknas in. Dessutom fångas inte alla datacenterinvesteringar och AI-relaterade tjänster upp fullt ut i statistiken.
Samtidigt finns en viktig reservation. Om AI-investeringarna driver upp inflationen och leder till högre räntor kan en del av tillväxtvinsten motverkas. Den verkligt stora ekonomiska effekten kommer först när AI på bred front höjer produktiviteten – och det är just den omställningen som uppropets undertecknare varnar för att samhället kan vara oförberett inför.
Morningstar drar därför en historisk parallell: både järnvägen och internetbubblan skapade stora svängningar på vägen, men förändrade i slutändan ekonomin i grunden. Frågan är inte längre om AI får en liknande effekt – utan hur snabbt den kommer.
Dennis Jerkovic