Prisrally på bostadsmarknaden nästa år? Här är 3 hot som kan bromsa uppgången

Bostadspriserna väntas öka under nästa år, men flera strukturella utmaningar hotar stabiliteten. Kreditlättnader, klimatregler och försäkringssvårigheter påverkar både hushåll och fastighetsägare.

Enligt Dagens industri förutspår experter på bostadsmarknaden en prisuppgång under kommande år, men varnar samtidigt för flera riskfaktorer.

Försiktigt positiva prognoser men flera bromsar

Di:s Bostadsråd bedömer att bostadspriserna kommer att öka med omkring fem procent nästa år.

Samtidigt menar dock rådet att prisuppgången hålls tillbaka av flera faktorer, till exempel fortsatt höga räntekostnader och ett stort utbud av bostadsrätter.

Riksbankens besked om oförändrad styrränta bedöms skapa viss stabilitet, men experterna räknar inte med någon markant prisuppgång. Hushållens förtroende och optimism i ekonomin spelar en viktig roll för marknaden.

Andra bromsande faktorer

Andra faktorer som dämpar prisutvecklingen är hög arbetslöshet och regionala skillnader.

Priserna har främst stigit i storstäderna, medan mindre kommuner ofta har bostadsöverskott.

Hans Lind, tidigare professor i fastighetsekonomi, påpekar att vissa förortskommuner till och med erbjuder boende gratis under en period för att locka köpare.

EU:s krav och framtida regler

På längre sikt väntar nya utmaningar genom EU:s förslag om skärpta energikrav.

Förslaget innebär att bostadshus ska uppnå energiklass D senast januari 2033, vilket kan medföra betydande kostnader för fastighetsägare och boende.

Kostnaderna för att enbart uppgradera kommunala bostadsbolags fastigheter uppskattas till 200 miljarder kronor.

SBAB:s chefsekonom Robert Boije anser att EU:s strategi kan få stora ekonomiska konsekvenser, även om svenska bostäder sällan värms med fossila bränslen.

Klimatförändringar, som ökad risk för skyfall och översvämningar, påverkar också prissättningen på bostäder. I områden med hög risk kan det bli svårare att sälja eller försäkra fastigheter.

Klimatrisker och nya regler

Klimatförändringarna har inneburit att antalet naturskador ökat under det senaste decenniet.

Enligt statistik från Svensk Försäkring har över 162 000 skador kopplade till extrema väderhändelser rapporterats på tio år, vilket kostat försäkringsbolagen cirka 10 miljarder kronor.

Regionalt sticker Gävle ut med de högsta skadebeloppen per invånare, till följd av stora översvämningar.

Även kommuner som Övertorneå, Båstad och Sandviken har drabbats hårt.

De 4 kommunerna med högst utbetalda skadebelopp:

Källa: Svensk försäkring / Aftonbladet.

Skador på småhus orsakas ofta av baktryck i avloppssystem, vilket i många fall kan förebyggas med tekniska åtgärder. Men om kommuner och fastighetsägare inte minskar riskerna kan vissa bostäder bli svåra eller omöjliga att försäkra framöver.

Vad som däremot kan komma att ske är att fastigheter som gång på gång drabbas av skador inte längre kommer att skyddas av försäkringarna. Det ligger i sakens natur. Försäkringarna skyddar mot skador som uppstår plötsligt och oväntat, inte sånt som vi vet ska inträffa.

Staffan Moberg, klimatanpassningsexpert på Svensk Försäkring.

Utvecklingen i USA visar att klimatrelaterade försäkringskostnader kan öka snabbt. I delstaten Florida har premierna stigit med 280 procent sedan 2018 och vissa försäkringsbolag har lämnat marknaden i riskområden.

Liknande tendenser kan på sikt uppstå i Sverige.

Dessutom har klimatsmarta hus i trä nu blivit svårare att försäkra på grund av ökad brandrisk, vilket vi rapporterat om.

Flera försäkringsbolag är därmed mer restriktiva och internationella lösningar där flera bolag delar på risken kan bli nödvändiga.

Regeländringar och framtidsutsikter

När det kommer till lättnader för bostadsmarknaden så föreslås det från april 2026 kreditlättnader med höjt bolånetak till 90 procent och slopade extra amorteringskrav, men effekten på marknaden väntas bli begränsad.

Bostadsrådet ser behov av förenklade regler och kortare handläggningstider för bygglov för att minska byggkostnaderna. Sedan 2019 har dessa kostnader ökat med cirka 35 procent.

Reglerna för ränteskillnadsersättning ändras 2025. Nya lån får en marknadsbaserad jämförelseränta, vilket gör systemet mer konsumentvänligt än tidigare.

Sammantaget finns en försiktig optimism på bostadsmarknaden, men flera osäkerheter kopplade till klimat, regleringar och försäkringsvillkor kan påverka utvecklingen de kommande åren.