Ränteoron stiger – men är det dags att binda bolånet?
Den svenska tioårsräntan har stigit till omkring 3,25 procent, den högsta nivån sedan 2011. Samtidigt är valresultatet inte slutligt fastställt och de amerikanska långräntorna har passerat 5 procent. För den som funderar på att binda bolånet har kalkylen förändrats – men det betyder inte att fönstret håller på att stängas för alla.
Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent den 20 augusti, men bedömde att sannolikheten för en höjning senare under året kvarstod. Tillväxten och inflationen hade utvecklats starkare än väntat under sommaren, även om den underliggande inflationen fortfarande låg relativt nära målet.
Valrysaren ökar osäkerheten
Det preliminära valresultatet gav oppositionen 176 mandat mot Tidöpartiernas 173. Sena förtidsröster och utlandsröster återstår att räkna, och även om mandatfördelningen står sig väntar en komplicerad regeringsbildning.
Politisk osäkerhet kan påverka kronan och investerarnas riskbedömning. Lendos sparekonom Sharon Lavie pekar på flera möjliga vägar till högre räntor: dyra politiska kompromisser kan öka statens upplåningsbehov, en svagare krona kan bidra till inflation och långvarig osäkerhet kan få marknaden att kräva en högre riskpremie.
USA:s ränteoro når Sverige
Det tydligaste trycket kommer just nu från omvärlden. Den amerikanska tioårsräntan har passerat 5 procent och varit uppe på nivåer som inte setts sedan 2007. Uppgången har drivits av inflationsoro, högre energipriser och förväntningar om stramare amerikansk penningpolitik.
När amerikanska långräntor stiger följer europeiska räntor ofta med. Enligt SEB:s USA-ekonom Elisabet Kopelman, som intervjuats av TT, kan det pressa upp svenska långräntor och göra det dyrare att binda bolån. Svenska hushåll har samtidigt många lån med korta bindningstider och är därför särskilt känsliga för Riksbankens beslut.
När amerikanska långa räntor stiger följer även räntor i andra länder med, inklusive Europa. Vi ser ju tryck uppåt även på svenska räntor, även om situationen i Sverige på många sätt skiljer sig från hur den ser ut i USA.
Elisabet Kopelman, USA-ekonom på SEB, enligt TT.
Vissa beräkningar av marknadens prissättning motsvarar en svensk styrränta på omkring 3 procent mot slutet av 2027 – ungefär fem höjningar med 0,25 procentenheter. Det innebär inte att fem höjningar faktiskt kommer. Prissättningen förändras snabbt och ligger klart över Riksbankens tidigare bedömning.
Därför väljer vissa att binda
Privata Affärers skribent Fridell har valt att binda delar av sitt bolån för första gången sedan 2021. De två- och treårsräntor han erbjöds låg omkring 0,60 procentenheter över hans rörliga tremånadersränta. Hans kalkyl är att den rörliga räntan kan passera de bundna nivåerna under 2027 om marknadens förväntningar infrias.
Det är en personlig kalkyl, inte en garanti. Den som binder kan behöva betala ränteskillnadsersättning om lånet löses i förtid och får mindre frihet att byta bank eller dra nytta av fallande räntor. I gengäld blir månadskostnaden mer förutsägbar.
Avanzas sparekonom Felicia Schön anser att bindning främst kan vara värd att överväga för den som inte klarar en tydlig ränteuppgång, är beredd att betala för trygghet eller tror att den rörliga räntan kommer att stiga mer än de bundna alternativen.
Så kan du tänka kring räntan
Riksbankens nästa besked kommer den 24 september och innehåller nya prognoser. Räntebanan kan justeras upp, men det går inte att veta i förväg. Att binda är därför främst en försäkring mot stigande kostnader – inte ett säkert sätt att få den lägsta räntan.
Det kan ändå vara klokt att se över bolånet. Jämför din nuvarande ränta med bankernas snitträntor och be om personliga erbjudanden för både tre månader och olika bindningstider. Räkna även på hur månadskostnaden påverkas om den rörliga räntan stiger med en eller två procentenheter.
Den som har små marginaler och planerar att bo kvar länge kan värdera tryggheten högre. Den som kan behöva flytta eller vill behålla flexibiliteten kan föredra rörligt, eller dela upp lånet. Det viktiga är inte att pricka räntetoppen, utan att välja en risknivå som hushållets ekonomi klarar.
Kristoffer Matsson
Laddar kommentarer…