Rätt sparkonto kan ge 21 000 kronor extra – så väljer du mellan rörlig och fast ränta
De flesta svenskar har sina sparpengar hos storbankerna, där räntan ofta är noll för deras vanligaste sparkonto. Samtidigt finns flera nischbankerna som betalar över 3,0 procent, med exakt samma statliga skydd. Men även där skiljer det sig markant åt, beroende på om du väljer rörlig eller bunden ränta. Frågan är när du har råd att låsa pengarna – och därmed tjäna tiotusentals kronor extra.
Riksbankens styrränta har legat stilla på 1,75 procent sedan september 2025, och sparräntorna har stabiliserats. Ändå är snitträntan på svenska sparkonton bara runt 0,48 procent, som vi på Börskollen tidigare rapporterat om.
Hos storbankerna är sparkontot med fria uttag idag noll eller väldigt nära noll.
Innehåller annonslänkar till Compricer – som jämför sparkonton för en stor mängd aktörer på den svenska marknaden.
Nischbankerna betalar mer – och är lika trygga
Förklaringen är enkel: storbankerna behöver inte konkurrera om insättarnas kapital på samma vis utan blir "fat and happy". Nischbankerna saknar fysiska kontor och lockar istället sina kunder med bättre ränta.
Avgörande är att skyddet är detsamma. Riksgälden höjde insättningsgarantins maxbelopp till 1 150 000 kronor per person och institut från januari 2026, och garantin gäller automatiskt för alla godkända banker.
Valet mellan rörlig och fast ränta handlar egentligen inte om vad som är bäst i allmänhet, utan om vilket syfte pengarna har. Konsumentskyddsekonomen Moa Langemark på Finansinspektionen sätter fingret på det:
Bufferten ska vara lätt att komma åt, och du ska ha den på ett konto med så hög ränta som möjligt och insättningsgaranti.
Moa Langemark, konsumentskyddsekonom, Finansinspektionen
De bästa rörliga sparkontona ger just nu omkring 2,50 procent. Bland toppskiktet finns namn som:
- Froda – upp till 2,45 % (läs mer här)
- Collector – upp till 2,45 % (läs mer här)
- Qred – upp till 2,40 % (läs mer här)
Bundet kan ge tusenlappar extra
För pengar som inte behöver röras omgående är fasträntekonto ett mer kraftfullt verktyg som kan ge betydligt högre ränta. Nedan listar vi några av de aktörerna som ger dig högst räntorna idag – fördelat över olika bindningstider.
Även för buffertsparande kan man i vissa fall överväga en kort bindningstid, t.ex 3 månader, för delar av kapitalet.
- Coeli – 3 månader, upp till 3,0 % (läs mer här)
- Brocc – 1 år, upp till 2,90 % (läs mer här)
- Multitude Bank – 3 år, upp till 3,10 % (läs mer här)
- Ikano Bank – 5 år, upp till 3,20 % (läs mer här)
Talande räknexempel – 21 000 kr mer för fasträntekonto
Följande räkneexempel är talande: 500 000 kronor på ett rörligt konto med 2,45 procent växer till ungefär 564 000 kronor efter fem år.
Samma summa bunden på 3,20 procent ger runt 585 000 kronor, vilket är 21 000 kronor mer före skatt. Ränteinkomster beskattas med 30 procent och banken gör normalt skatteavdraget automatiskt.
Privatekonomer brukar sammanfatta det i en enkel hinkmodell, där du delar upp ditt sparande i olika "hinkar" baserat på tidshorisont och syfte:
Bufferten (tre till sex månaders utgifter) hör hemma på ett rörligt konto med fria uttag – t.ex Froda med upp till 2,45 %.
Mellanfristigt sparande inom ett till tre år passar på rörligt konto eller med kort bindningstid – t.ex Coeli fasträntekonto 3 månader med upp till 3,00 %.
Pengar som kan låsas bort längre än tre år tjänar på ett fasträntekonto – t.ex Ikano Bank fasträntekonto 5 år med upp till 3,20 %.
Notera att förtida uttag kan kosta, eftersom avgiften beräknas på ränteskillnaden fram till förfallodagen.
Daniel Åstrand
Med ovan i beaktande förlorare en stor del av Sveriges sparare pengar varje månad genom att istället parkera sina pengar hos någon av storbankerna, ofta med ingen ränta alls.
Om vi jämför 0,00 % ränta mot 3,20 procent för det bästa fasteräntekontot förlorar du under en period på fem år hela 85 000 kronor före skatt – pengar som många svenskar tycks vilja ge bort helt gratis till banken.