Råvaruanalytikerns varning om bränslet: "Då är man i ett ransoneringsläge"
Bara två gånger har Sverige tvingats ransonera drivmedel i fredstid: under Suezkrisen 1956 och oljekrisen 1974, vilket vi tidigare rapporterat om. Råvaruanalytikern Christian Kopfer pekar nu ut sommaren 2026 som tidpunkten då landet riskerar att skriva in sig i historien för tredje gången.
Bakgrunden är Irankriget, som har strypt oljeflödet genom Hormuzsundet och tillsammans med Ukrainas anfall mot ryska oljeanläggningar skapat en global produktionsbrist på 10 till 15 procent.
Bristen märks redan konkret: IEA varnar för att flygbränslet i Europa tar slut om sex veckor, och Lufthansa ställer in 20 000 avgångar fram till oktober.
Beredskapslagret köper tid - inte lösning
Sveriges beredskapslager av drivmedel motsvarar 90 dagars nettoimport och förvaltas av kommersiella aktörer. Lagren är ännu intakta, men en IEA-initierad lageravtappning pågår redan i vår för att stabilisera marknaden.
Det är bara sjätte gången en sådan kollektiv åtgärd genomförs sedan IEA bildades 1974. Christian Kopfer, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, ser inte lagren som en lösning utan som en tidsfrist, och han är tydlig med vad som händer när den löper ut, enligt DN.
Ligger den här situationen kvar in i juni–juli, då är vi nog där tror jag. Under sommarmånaderna, då går det inte att komma runt längre, utan då är man i ett ransoneringsläge.
Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities.
Dieseln pekas ut som den mest kritiska varan eftersom transporter, jordbruk och industri är beroende av den.
Vid akut brist prioriteras samhällskritiska funktioner, vilket i praktiken innebär att privatbilismen får bära den första smällen.
Myndigheten: stabilt nu, men osäkert framåt
Energimyndigheten målar en annan bild, åtminstone för stunden. Ella Kilim, avdelningschef för energiberedskap, bedömer att försörjningen av diesel och bensin är stabil i Sverige, men lägger till en reservation som är svår att ignorera.
Karaktären på den här krisen är svårbedömd och läget kan förändras väldigt snabbt. Därför måste vi titta på olika scenarier, men jag vill understryka att ransonering är sista utvägen om det blir en akut brist.
Ella Kilim, avdelningschef för energiberedskap på Energimyndigheten till DN.
Stabiliteten gäller, enligt DN, ungefär en månad framåt. Hur läget ser ut därefter beskriver myndigheten själv som osäkert.
Skulle ransonering bli nödvändig beskrivs processen som stegvis: först informationskampanjer och frivilliga uppmaningar, sedan kraftfullare åtgärder som maxgränser för hur mycket bränsle en person får tanka per vecka.
EU-samordning lyfts fram som avgörande för att undvika att svenska bilister helt enkelt kör till Norge eller Finland för att tanka.
Politiska beslut återstår
Energiminister Ebba Busch (KD) har beskrivit krisen som "den värsta energikrisen någonsin" och regeringen har redan sänkt skatten på bensin och diesel till EU:s miniminivå, enligt SVT.
Beslutet om ransonering är dock politiskt, och varken analytiker eller ministrar vet exakt när beredskapslagrets tidsfrist löper ut. Sommarmånaderna är det gemensamma tidsfönster som alla blickar nu riktas mot.
Fakta: Ransonering av drivmedel
Om Energimyndigheten bedömer att Sverige riskerar att få en akut brist på drivmedel kan regeringen besluta om ransonering.
Dessförinnan kan myndigheten använda sig av exempelvis informationskampanjer och åtgärder för att stimulera ett ökat resande med kollektivtrafik.
Sverige har i fredstid bara drabbats av drivmedelsbrist två gånger hittills – 1956 under Suezkrisen och i samband med oljekrisen 1974.
Sverige har ett beredskapslager av drivmedel motsvarande 90 dagars nettoimport, som hålls av kommersiella aktörer.
Under våren sker en så kallad lageravtappning, efter ett beslut av regeringen på initiativ av internationella energiorganet IEA. Avtappningen innebär att delar av beredskapslagret görs tillgängligt på marknaden för att stabilisera den.
Kollektiva lageravtappningar har bara genomförts sex gånger sedan IEA bildades 1974.
Utöver årets avtappning på grund av Irankriget handlar det om kriget runt Persiska viken 1991, orkanerna i Mexikanska golfen 2005, konflikten i Libyen 2011 samt två gånger på grund av kriget i Ukraina 2022.
Källa: Energimyndigheten.
Daniel Åstrand