Rekord i indrivning – men bakom siffrorna döljer sig nya risker
Trots att färre nya ärenden inkom till Kronofogden under 2025 nådde indrivningen aldrig tidigare skådade nivåer. Skulderna bland privatpersoner ökar kraftigt och kriminella nätverk utnyttjar nya affärsmodeller, vilket pekar på ekonomiska sårbarheter i Sverige.
Under 2025 drev Kronofogden in 18,2 miljarder kronor, en ökning med 1,4 miljarder jämfört med föregående år. Det totala antalet nya ärenden sjönk samtidigt från 3,7 till 3,5 miljoner.
Högre belopp drivs alltså in trots att inflödet av nya ärenden minskar. Bakom den utvecklingen döljer sig strukturella förändringar i både skuldtyngda grupper och brottslighetens natur.
Rekordstor indrivning trots färre nya ärenden
Av de 18,2 miljarder kronor som drevs in under 2025 avsåg 8,7 miljarder skulder till offentlig sektor, till exempel skatteskulder och återkrav till Försäkringskassan. Resterande 9,5 miljarder rörde skulder till privatpersoner eller företag. Vid årsskiftet uppgick den totala skuldsumman i Kronofogdens register till 253 miljarder kronor, mer än en fördubbling sedan 2015. Sammanlagt 537 900 privatpersoner, företag och organisationer var då registrerade som skuldsatta.
Antalet ansökningar om betalningsföreläggande mot privatpersoner minskade med 10 procent, samtidigt som det totala kravbeloppet i dessa ansökningar sjönk med 18 procent. Trots detta har skulderna bland privatpersoner ökat med 12 procent till rekordhöga 154 miljarder kronor.
Kriminella affärsmodeller suddar ut gränserna
En betydande del av skuldökningen förklaras av nya kriminella affärsmodeller, där oseriösa företag erbjuder sina tjänster till kriminella nätverk. Fenomenet, ibland kallat "crime as a service", bidrar till att skulderna växer till extrema nivåer och gör det svårare att särskilja mellan organiserad brottslighet och traditionellt företagande skriver Företagande.
Flera av de mest skuldsatta individerna har kopplingar till den så kallade mobilhärvan. Bland de fem personer med störst skulder återfinns både en 34-årig man som toppar listan och miljardären Bengt Ågerup, 82 år.
Samarbeten mellan Kronofogden, Polisen, Skatteverket och Tullen har intensifierats för att motverka brott, penningtvätt och folkbokföringsbrott. Under 2025 drevs tillgångar för 117 miljoner kronor in på distans i samarbete med Polisen.
Äldre män dominerar bland nya skuldsaneringsansökningar
Ansökningarna om skuldsanering uppgick till 33 469 under 2025, en uppgång med 1 778 jämfört med året innan. 43 procent beviljades, vilket innebär att 11 588 personer fick skuldsanering.
Framför allt har män över 65 år stått för den största ökningen bland de sökande, en demografisk förskjutning som återspeglar förändringar i det svenska skuldlandskapet.
De förändrade skuldmönstren och de nya brottsuppläggen har föranlett ett fördjupat samarbete mellan Kronofogden och andra myndigheter. Enligt årsredovisningen för 2025 ingår rapportering av misstänkt folkbokföring och penningtvätt samt gemensamma insatser som centrala delar i det arbetet.