Rysslands senaste drag kan vara en dold mobilisering

Ryssland har inlett rekrytering av reservister för att skydda känslig infrastruktur mot ukrainska drönarattacker. Enligt experter kan åtgärden fungera som en indirekt mobilisering, med potentiella konsekvenser för krigets utveckling.

Rysslands president Vladimir Putin har nyligen godkänt en lag som möjliggör inkallning av reservister till särskilda uppdrag. Detta sker samtidigt som landets militära mål i Ukraina ligger fast, enligt flera uttalanden från presidenten. Det uppmärksammar finländska public service-kanalen Yle.

Som vi tidigare uppmärksammat har Ryssland fått allt svårare att värva soldater trots höjda ersättningar.

Draget frigör soldater till fronten

Syftet med den nya lagen är att reservister ska skydda viktiga anläggningar såsom raffinaderier och kraftverk. Därmed kan ordinarie soldater omplaceras till strider i Ukraina.

Enligt uppgifter har processen med att kalla in reservister startat i minst 20 regioner. Gruppen omfattar cirka 100 000 personer som redan tidigare skrivit kontrakt för att ingå i reserven.

Reservisterna förväntas lämna sina civila arbeten i upp till två månader, med ersättning från både arbetsgivare och försvarsdepartementet. Tjänstgöringen sker i den egna regionen och innebär militär status samt tillhörande förmåner.

Experter: Indirekt mobilisering

Rysslandsexperten Jussi Lassila från Finlands Utrikespolitiska institut menar att lagändringen delvis är ett sätt att hantera den ryska arméns personalbrist utan att utlysa en öppen mobilisering. Begreppet mobilisering undviks, då en sådan tidigare lett till kraftiga negativa reaktioner i samhället.

Ryssland har under hela kriget haft problem med att få tillräckligt med manskap och att upprätthålla ett numerärt övertag. Det här initiativet är ett försök att delvis lösa det.

Jussi Lassila till Yle.

Enligt Lassila finns en risk att reservisterna efter inkallningen pressas att skriva kontrakt som yrkessoldater, vilket kan innebära att de skickas till fronten. Detta är en strategi för att undvika negativa effekter som sågs vid den partiella mobiliseringen 2022, då omkring 300 000 män kallades in och en miljon lämnade landet.

För att öka intresset erbjuds höga ersättningar till reservisterna, skriver Yle. I vissa regioner, till exempel Brjansk, kan en menig reservist få upp till 700 000 rubel för ett sexmånaderskontrakt. Detta är betydligt högre än den genomsnittliga månadslönen i regionen.

Osäker effekt på krigets utveckling

Trots de ekonomiska incitamenten har Ryssland haft svårt att öka antalet soldater. Enligt Lassila håller sig truppnivån stabil, men det räcker inte för att skapa ett avgörande övertag i konflikten mot Ukraina.

Det är ännu oklart hur många reservister som slutligen kommer kallas in, men uppskattningsvis kan det röra sig om 30 000 i en första fas. Rekryteringen sker samtidigt som Ryssland förlorar ungefär lika många soldater varje månad som de lyckas rekrytera.

Den nya lagen väntas ge viss effekt, men enligt experter är det osannolikt att den avgör krigets utgång.