Reformutrymmet krymper – regeringen pressar partierna om finansiering

Det finns 50 miljarder, bara, i så kallat reformutrymme de kommande fyra åren, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M). Hon uppmanar sina regeringspartier KD och L och stödpartiet SD att visa svart på vitt om hur de ska finansiera sina vallöften.

–Alla åtta partier måste göra det, vi har gjort våran läxa, säger Svantesson när hon presenterar de ekonomiska förutsättningarna för 2027 och tiden fram till 2030, vid en pressträff på Harpsund.

Hon hänvisar till att Moderaterna har lagt fram en plan med sänkt bistånd, stramare a-kassa och besparingar på statliga myndigheter för att betala sina vallöften.

Hon efterlyser också besked från den rödgröna oppositionen. De 50 miljarderna kommer att tvinga fram många avsteg från alla de vallöften som riksdagspartierna har ställt ut.

–Reformutrymmet är rätt så litet, säger finansministern.

De 50 miljarderna som hon bedömer finns tillgängliga är exklusive hittills beslutade försvarssatsningar och Ukrainastöd. För hela 2026 var reformutrymmet 80 miljarder när Svantesson lade upp förutsättningarna på Harpsund för ett år sedan. Men sedan har regeringen lånat utöver det för att betala bland annat sänkt bensinskatt och halverad matmoms.

Slut på pengarna?

– Det låter som att reformutrymmet inte finns där för att regeringen gjort slut på pengarna, säger Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Mikael Damberg.

De fyra Tidöpartiernas egna vallöften adderar till långt mer än 50 miljarder, summan av Moderaternas förslag om avgiftsfri förskola och fritids, L:s minskade klasser, SD:s tandvårdsreform och KD:s höjda barnbidrag slukar de 50 miljarderna.

Dukat bord

Men, oavsett om Tidöpartierna får fortsätta regera, eller om de får lämna över till en rödgrön konstellation, så är läget vad gäller svensk ekonomi gott, enligt finansministern.

– Det är ett dukat bord, säger hon och talar om starka statsfinanser, en låg statsskuld trots stora investeringar och en tillväxt som väntas ta fart.

Men statens utgifter ökar kraftigt de kommande åren på grund av redan beslutade satsningar på försvar, infrastruktur och rättsväsende. Och ökade skatteintäkter kommer att ätas upp av dessa.

Måste betalas

Regeringens linje är att det som blir kvar i form av reformutrymme behöver användas för att de militära satsningarna i försvaret ska nå målet 3,5 procent av bnp. Det ska även gå till att minska lånen för upprustning, till att slutföra regeringens och Sverigedemokraternas stora skärpning av straffrätten och för att upprätthålla nivån i välfärden.

Alla nya vallöften, behöver enligt regeringen finansieras genom till exempel besparingar eller skattehöjningar.