Så dyr är fritidshuset egentligen – detta kan du göra för att täcka en stor del av kostnaden

Så dyr är fritidshuset egentligen – detta kan du göra för att täcka en stor del av kostnaden
Sommarstugan kan kosta närmare 24 000 kronor per använd vecka, men uthyrning under tomma perioder kan täcka en stor del av årskostnaden. Bild: Stockfoto.

Fyra semesterveckor i det egna fritidshuset kan, enligt ett exempel från DN, kosta närmare 24 000 kronor per utnyttjad vecka. Det är lika mycket som ett rum på ett femstjärnigt hotell i Stockholm – och då ingår varken resan dit eller en enda kopp kaffe.

Beräkningen kommer från en kalkyl som Dagens Nyheter beställt av Länsförsäkringar för 2026. Typexemplet är ett nyköpt fritidshus på 60 kvadratmeter, värderat till drygt 2,1 miljoner kronor och belånat till 70 procent med en ränta på 3,2 procent.

Den sammanlagda kostnaden beräknas till 95 634 kronor per år.

Fritidshuset kostar även när den står tom

Den största löpande utgiften är räntan, som efter skattereduktion uppgår till 33 647 kronor, enligt DN. Därtill kommer fastighetsavgift på 10 425 kronor, energi på 15 331 kronor, kommunalt vatten och avlopp på 6 525 kronor samt en försäkringskostnad på 4 000 kronor.

I kalkylen ingår också en årlig underhållsreserv på 24 000 kronor. Det är en schablon, men samtidigt den näst största kostnadsposten. Under vissa år behövs bara mindre åtgärder, medan ett nytt tak, avloppsproblem eller ett havererat värmesystem snabbt kan sluka flera års reserver.

Kalkylen omfattar dessutom inte allt. Amorteringar, resor, internet, lagfart och pantbrev ligger utanför. Inte heller alternativkostnaden för kapitalet som bundits i bostaden räknas med.

Många har drömmen om den röda stugan med vita knutar, men glömmer kostnader som de inte har räknat med från början.

Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar enligt DN.

Antalet semesterveckor avgör kostnaden

Hur dyr fritidshuset blir per använd vecka beror därför framför allt på hur mycket den faktiskt nyttjas.

Om ägaren tillbringar fyra veckor om året i huset blir kostnaden 23 908 kronor per vecka. Vid åtta veckors användning halveras den till 11 954 kronor, medan tolv veckor sänker veckokostnaden till 7 969 kronor, enligt DN:s siffror.

Till det kommer tiden som fastigheten kräver. Reparationer och löpande underhåll riskerar att ta en del av de lediga dagar som var tänkta att tillbringas i solstolen.

Kostnaderna varierar också kraftigt mellan olika delar av landet. Enligt kalkylen ligger årskostnaden på omkring 77 000 kronor i Kronobergs län, jämfört med nära 114 000 kronor i Stockholms län.

Fritidshus har visserligen stigit med omkring 51 procent i värde på tio år, men uppgången är nominell och blir pengar i handen först när huset säljs. Under tiden måste de löpande utgifterna betalas.

Uthyrning kan täcka en del av kostnaden

För många ägare står fritidshuset tomt under stora delar av året. Genom att hyra ut några av de lediga veckorna går det att täcka delar av driften eller bygga upp en buffert inför kommande renoveringar.

Efterfrågan på svenska fritidshus finns både bland inhemska semesterfirare och utländska turister. Men innan uthyrningen börjar är det viktigt att räkna på skatt, försäkring och risken för skador.

I en guide om uthyrning av fritidshus går jämförelsetjänsten Compricer igenom de ekonomiska och praktiska frågor som ägaren behöver ta ställning till. Skattereglerna är förhållandevis förmånliga: vid uthyrning av ett privatägt fritidshus får ägaren göra ett schablonavdrag på 40 000 kronor per bostad och år. Därutöver får 20 procent av hyresintäkten dras av. Det återstående överskottet beskattas som kapital med 30 procent.

Det innebär i praktiken att ett fritidshus kan hyras ut för upp till 50 000 kronor om året utan skatt. Ägs bostaden av flera personer fördelas avdragen utifrån respektive ägarandel.

Anta att fritidshuset hyrs ut under fyra veckor för 15 000 kronor per vecka. Den sammanlagda hyresintäkten blir då 60 000 kronor. Efter schablonavdraget på 40 000 kronor och det extra avdraget på 12 000 kronor återstår ett beskattningsbart överskott på 8 000 kronor.

Skatten blir 2 400 kronor och ägaren behåller 57 600 kronor. Det motsvarar en stor del av den beräknade årskostnaden på 95 634 kronor.

Compricer framhåller också att ett eventuellt överskott ska redovisas i inkomstdeklarationen även om en digital uthyrningsplattform redan har lämnat uppgifter till Skatteverket. Hyresavtal, utbetalningsunderlag och kvitton bör därför sparas.

Se över försäkringen före uthyrning

Enligt Compricer ger en vanlig fritidshusförsäkring inte alltid ett fullständigt skydd vid uthyrning. Skador som orsakas av hyresgäster och stölder utan synliga inbrottstecken kan falla utanför det ordinarie försäkringsskyddet. Eftersom ägaren frivilligt har lämnat över nyckeln betraktas en sådan stöld normalt inte som ett traditionellt inbrott.

Kontakta därför försäkringsbolaget innan huset annonseras ut. Det kan behövas ett särskilt uthyrningstillägg som omfattar skadegörelse, utökat ansvar och förlorade hyresintäkter om bostaden skadas och tillfälligt inte kan användas.

Compricer rekommenderar även att husets skick dokumenteras före varje uthyrning, att ett tydligt hyresavtal upprättas och att ägaren överväger att ta ut en deposition. Med rätt förberedelser kan tomma veckor förvandlas från en ren kostnad till ett välkommet bidrag till stugans ekonomi.

Fritidshus i riskzonen – många underskattar hotet från extremväder
Nära 20 000 fritidshus i Sverige har drabbats av skador som bortblåsta tak och fuktskador sedan 2015, enligt en ny sammanställning.