Så många shoppar bort sin ångest – stor skillnad mellan könen

Nästan fyra av tio svenska kvinnor använder shopping för att må bättre när de är stressade. Det är en nästan dubbelt så hög siffra som för män. Ändå uppger sju av tio att de har kontroll på sin ekonomi, även när den delvis finansieras med lån och krediter.
Här är könsklyften påtaglig. Där 39 procent av kvinnorna håller med om att konsumtion får dem att må bättre under press, gäller detsamma för bara 20 procent av männen. Detta enligt en ny undersökning från privatekonomitjänsten Plus1.
Stressen söker en ventil
Folkhälsomyndighetens folkhälsoenkät ger mönstret ett strukturellt underlag: bland unga kvinnor i åldern 16–29 år uppger 37 procent att de känner sig stressade, mot 21 procent bland jämnåriga män.
Den psykiska belastningen är ojämnt fördelad, och undersökningen tyder på att konsumtion för vissa fungerar som ett sätt att hantera stress.
Nästan fyra av tio kvinnor använder shopping som ett sätt att dämpa oron när stressen ökar. Det är just här som Ekonomiskt undvikandesyndrom ofta tar fart, där psykisk press och spontana köp gör ekonomin skörare.
Marcus Sätherström, Plus1
Det Plus1 benämner "Ekonomiskt undvikandesyndrom" beskriver ett förlopp i fem faser, från förnekelse och undvikande till, i värsta fall, skuldsanering.
Att spendera pengar kan ge en kortsiktig lättnad, men innebär samtidigt en risk för ökad ekonomisk sårbarhet över tid.
Självbild och verklighet pekar åt olika håll
Kronofogden bekräftar att överkonsumtion numera är den vanligaste orsaken till skuldsanering i Sverige. Kvinnors skulder har dessutom vuxit snabbare procentuellt än männens de senaste åren, något som Plus1 pekar på är en möjlig riskbild kopplad till stress och konsumtion.
Mot den bakgrunden blir siffran om upplevd kontroll skarp: sju av tio svenskar anser sig ha koll på ekonomin. Det finns därmed en möjlig diskrepans mellan upplevd kontroll och faktisk ekonomisk situation.
När vi kollar på Folkhälsomyndighetens och Kronofogdens siffror, tillsammans med Plus1:s senaste undersökning, börjar en tydlig riskbild växa fram.
Marcus Sätherström, Plus1
Rapporten från Plus1 lyfter flera åtgärder, bland annat att kartlägga sin totala skuldbild, bryta undvikandet genom att prata med någon, ersätta impulsen med en fast ekonomidag varje månad, säga upp onödiga prenumerationer eller minska återkommande kostnader, betala av mindre skulder först samt att söka hjälp i tid för att öka handlingsutrymmet.
Enligt rapporten blir handlingsutrymmet ofta mindre ju längre man väntar med att agera.



