Så många svenskar har kontanter hemma – gruppen som sticker ut

Trots minskande kontantuttag förvarar nästan hälften av svenskarna pengar hemma. En åldersgrupp skiljer särskilt ut sig i en ny undersökning. Det främsta skälet till att så många har fysiska pengar är oro för digitala hot.

Hälften – eller närmare bestämt 49 procent – av Sveriges befolkning har lagt undan kontanter i hemmet för att kunna hantera störningar som strömavbrott eller kriser. Särskilt tydligt är beteendet bland personer över 55 år, där hela 57 procent anger att de sparar kontanter hemma.

Oro för digitala risker driver kontanttrenden

Detta enligt en undersökning från fintechbolaget Riverty, genomförd av YouGov i september 2025. Den visar också att det framför allt är oro för digitala säkerhetshot som gör att så många sparar fysiska pengar. Totalt uppger 65 procent av de tillfrågade att de är bekymrade över att hackerattacker kan göra det omöjligt att komma åt sina pengar under en period.

Bland svenskar mellan 45 och 54 år är oron som störst – där säger 75 procent att de känner oro för digitala angrepp. Dessutom är kvinnor mer oroade än män.

Regionalt sticker Skåne ut, där 55 procent förvarar kontanter hemma – högst i landet. I ett europeiskt sammanhang placerar sig Sverige i mitten. Tyskland har en lägre andel, 40 procent, medan Nederländerna toppar med 67 procent av befolkningen som håller kontanter i hemmet.

Vi i branschen kan bli tydligare med hur vi faktiskt arbetar för att pengaflödet i samhället ska fungera tryggt och säkert.

Dennis Blennskog,vd för Riverty.

Riksbanken understryker i sin senaste rapport att både offentliga och privata aktörer behöver samarbeta för att säkerställa att alla kan genomföra betalningar, även vid omfattande störningar eller höjd beredskap.

Så mycket kontanter rekommenderas i hemmet

Hur mycket pengar bör man då ha till hands? Som Börskollen tidigare rapporterat lyfter både europeiska och svenska myndigheter vikten av en rimlig kontantreserv i hemmet.

I Nederländerna rekommenderas vuxna att ha cirka 900 kronor i kontanter för att klara basbehov under tre dagar. För barn är riktlinjen 400 kronor. Europeiska centralbanken anser att dessa belopp kan fungera som vägledning, men anger inga fasta summor på EU-nivå.

I Sverige föreslår myndigheter att hushåll anpassar kontantreserven så att den räcker för nödvändiga utgifter under en vecka. Exakt belopp bör grundas på hushållets storlek och behov, men några hundralappar per person kan vara avgörande vid ett digitalt avbrott.

Både svenska och europeiska myndigheter är överens om att kontanter fortfarande spelar en viktig roll för hushållens krisberedskap. En mindre kontantreserv hemma kan vara ett enkelt sätt att stärka tryggheten vid oväntade betalningsstörningar.