Så mycket kontanter bör du ha – vi summerar experternas råd

Digitala betalningar är idag dominerande i Sverige, men myndigheter och experter varnar för att helt förlita sig på elektroniska lösningar. Råd lyfter fram vikten av en kontantreserv i hemmet för att klara oväntade störningar i betalningssystemen.

Den ökade användningen av kort och Swish har gjort kontanter ovanliga i många svenska hushåll.

Samtidigt har både svenska och europeiska myndigheter nyligen tydliggjort att en mindre kontantbuffert kan vara avgörande vid kris.

Så mycket kontanter bör du ha hemma

Det råder enighet om att kontanter kan fylla en viktig funktion när digitala system inte fungerar. Myndigheter som Riksbanken och MSB rekommenderar därför att varje hushåll har en mindre summa kontanter tillgänglig för att täcka nödvändiga utgifter under åtminstone en vecka.

Enligt råd från Nederländerna, som lyfts fram av Europeiska centralbanken (ECB), bör vuxna ha motsvarande cirka 900 kronor per person för tre dagar, medan barn rekommenderas ha omkring 400 kronor.

ECB pekar på kontanter som ett slags reservhjul för samhället vid större störningar.

I Sverige föreslås att man planerar för en veckas behov, vilket innebär att hushållet bör anpassa summan efter antal personer och deras nödvändiga utgifter.

Några hundralappar per person kan enligt myndigheterna vara avgörande om digitala betalningar inte är möjliga.

Erfarenheter från exempelvis pandemin och elavbrott visar att efterfrågan på kontanter snabbt ökar när samhällets digitala infrastruktur får problem, enligt ECB.

Hur mycket bör man bära med sig i vardagen?

Även utanför hemmet rekommenderar privatekonomiska experter att ha viss kontant tillgång. I en artikel från CNBC anges att amerikaner i genomsnitt har motsvarande cirka 650 kronor i plånboken, och expertråden ligger mellan 50 och 100 dollar – alltså omkring 550 till 1100 kronor.

Syftet är att kunna hantera oväntade utgifter som bensin, mat eller parkering om tekniska problem uppstår. Samtidigt bör summan inte vara större än att en eventuell förlust inte innebär allvarliga konsekvenser.

En bra magkänsla är: Om jag förlorade min telefon och behövde en taxi hem, skulle jag klara mig? Det är min 'panikpunkt'.

Melissa Caro

Experter poängterar också att kontanter är särskilt viktiga vid exempelvis strömavbrott, naturkatastrofer eller tekniska fel som kan slå ut elektroniska betalningar.

Samtidigt innebär kontanter en ökad risk för förlust och saknar det skydd som kreditkort erbjuder. Därför uppmanas hushåll att anpassa summan efter behov och undvika att bära med sig stora belopp.

Rekordlåg kontantanvändning – ny lag på gång

Trots myndigheternas rekommendationer minskar kontanterna snabbt i det svenska samhället. Nio av tio köp genomförs nu digitalt och uttagen från automater har halverats på några år, enligt uppgifter.

Samtidigt visar undersökningar att en majoritet av svenskarna vill behålla möjligheten att använda kontanter.

För att möta detta har regeringen lagt fram ett lagförslag som kan skärpa kraven på att ta emot kontanter i bland annat matbutiker och apotek från 2026, förutsatt att det inte innebär säkerhetsrisker.

Förslaget inkluderar även att insättning av kontanter ska vara möjligt över hela landet och att företag ska erbjudas bättre lösningar för kontanthantering.

Om lagen antas kan den träda i kraft den 1 juli 2026.

Sammantaget är myndighetsråden tydliga: trots digitaliseringens framfart bör hushållen ha en kontantreserv, både för vardagen och vid större kriser.