Så mycket lägger svensken på streamingtjänster – så får du koll på notan
Svenska hushåll betalar i dag för tre streamingtjänster i snitt och den samlade notan har vuxit med miljarder sedan 2020. Samtidigt saknar många full koll på vad som dras från kontot varje månad. Här är siffrorna och så skaffar du dig överblick.
Närmare 7 miljarder kronor. Så mycket lade svenska hushåll sammanlagt på streamingtjänster under 2025, enligt analysföretaget Mediavision som SVT rapporterat om.
År 2020 stannade notan vid 4,5 miljarder kronor. På fem år har utgiften alltså ökat med nästan 50 procent, enligt vår beräkning.
Fler men billigare tjänster driver upp notan
Det noterbara är att ökningen sker mitt i en våg av billigare reklamabonnemang. De lägre priserna har helt enkelt lett till fler tjänster snarare än till lägre kostnader.
Ett genomsnittligt hushåll har i dag tre streamingabonnemang, mot ungefär två år 2020. Samtidigt har de reklamfria basabonnemangen hos de största tjänsterna blivit 40 procent dyrare, så både antalet och priset drar åt samma håll.
Man skaffar fler men billigare abonnemang, på så vis ökar den totala kostnaden för hushållen.
- Fredrik Liljeqvist, chefsanalytiker på Mediavision
Och streaming är bara en del av bilden. Räknar man in allt ljud, all text och all video som hushållen betalar för landade utgiften på närmare 800 kronor i månaden 2025, eller knappt 9 600 kronor om året.
Så har abonnemangsnotan vuxit för hushållen på fem år:
| 2020 | 2025 | |
|---|---|---|
| Hushållens samlade streamingutgifter | 4,5 miljarder kronor | Närmare 7 miljarder kronor |
| Streamingabonnemang per hushåll | Cirka 2 | Cirka 3 |
| Utgift för ljud, text och video per hushåll och månad | 685 kronor | Närmare 800 kronor |
Källa: SVT / Mediavision.
Många byter - få har full koll
Bakom snittsiffrorna finns dessutom ett flöde i ständig rörelse. Under tredje kvartalet 2026 fanns 11,2 miljoner betalda streamingabonnemang i Sverige, samtidigt som 3,4 miljoner sades upp under det senaste året.
Vart fjärde av de uppsagda abonnemangen aktiverades senare igen. Med så mycket rörelse är det lätt att tappa räkningen.
I en undersökning från låneförmedlaren Sambla svarade drygt var fjärde att de bara delvis eller inte alls har koll på sina automatiska dragningar. Undersökningen är liten, med 432 svar insamlade mellan november 2024 och januari 2025.
Tv-guiden tv.nu:s Streamingbarometer 2026 pekar ändå åt samma håll. Där använder de 2 000 svarande i snitt 4,3 streamingtjänster och lägger 330 kronor i månaden på dem, även om panelen inte är representativ för hela befolkningen.
Så får du överblick på en kvart
Den goda nyheten är att det inte krävs mycket för att få grepp om sina abonnemang. Med några enkla steg ser du snabbt vart pengarna tar vägen:
- Utgå från kontoutdraget. Gå igenom tre månaders transaktioner och notera allt som dras regelbundet, både kortbetalningar och autogiro. Många banker har dessutom en abonnemangsöversikt i appen som samlar dragningarna åt dig.
- Räkna om till årsbelopp. En tjänst för 129 kronor i månaden kostar 1 548 kronor om året, och först då syns vad den faktiskt kostar.
- Fråga dig när du senast använde tjänsten. Har det gått flera veckor kan du säga upp den och se om du saknar den.
- Sätt en påminnelse vid gratisperioder. Lägg in ett datum i kalendern några dagar innan provperioden går över i betalt.
- Läs påminnelserna om förlängning. Förlängs ett tidsbestämt avtal automatiskt ska företaget enligt lag påminna dig skriftligen senast en månad innan du måste säga upp det. Kommer ingen påminnelse har du rätt att säga upp avtalet med omedelbar verkan.
- Gör det till en vana. Swedbank lyfter fram regelbundna genomgångar av tjänster och prenumerationer som ett av de bästa sätten att spara. En återkommande påminnelse i kalendern, till exempel en gång i kvartalet, gör att nya dragningar inte hinner glömmas bort.
Så kan du pressa notan
När du väl vet vad du betalar för går det att få ner summan på flera sätt. Du kan varva tjänsterna och ha en åt gången, eller dela ett familjeabonnemang där tjänsten erbjuder det.
Du kan också välja reklamnivån. Ett reklamfinansierat abonnemang kostade i snitt omkring 75 kronor i månaden mot 126 kronor för ett reklamfritt, enligt Mediavision, vilket blir runt 600 kronor om året per tjänst.
Snart får även Netflix-kunderna det valet. Den 1 mars 2027 lanserar Netflix ett abonnemang med reklam i Sverige, men något svenskt pris har ännu inte presenterats.
Så mycket kan 330 kronor i månaden bli
För att sätta streamingbeloppen i perspektiv har vi räknat på vad snittet i Streamingbarometern, 330 kronor i månaden, hade kunnat växa till i ett månadssparande. Exemplet bygger på en jämn årlig avkastning före skatt och avgifter och är ett räkneexempel, inte en prognos.
Så växer 330 kronor i månaden vid olika exempel på avkastning:
| Avkastning per år | Efter 10 år | Efter 20 år |
|---|---|---|
| Ingen (bara insättningar) | 39 600 kronor | 79 200 kronor |
| 4 procent | 48 400 kronor | 120 100 kronor |
| 7 procent | 56 400 kronor | 167 500 kronor |
| 10 procent | 66 000 kronor | 237 000 kronor |
Källa: Vår beräkning, avrundat till närmaste hundratal.
Tabellen visar hur mycket pengar det faktiskt rör sig om. Ger streamingen dig ett värde som du tycker är värt summan finns det ingen anledning att avstå, men det är bra att veta vad nöjet kostar över tid.
Små höjningar blir stora summor
Under 2026 har både Netflix och Disney+ höjt priset på samtliga abonnemang med 20 kronor i månaden. Var för sig är det summor som lätt passerar obemärkt.
Det är just därför prenumerationsfällan fungerar. En höjning här och en bortglömd tjänst där blir snabbt tusenlappar om året.
En kvart för att överblicka abonnemangen är en förhållandevis liten ansträngning för att veta vart pengarna tar vägen.
Dennis Jerkovic
Laddar kommentarer…