Så slår 2027 mot hushållens plånböcker – de får mer och de går back
En barnfamilj i villa får nästan 600 kronor mer i plånboken varje månad nästa år. Den arbetslöse grannen förlorar istället 659 kronor och hamnar på minus. Det är klyftan som väntar svenska hushåll när 2026 års stimulanser fasas ut och räntorna stiger.
År 2026 har varit ovanligt generöst. Tidöregeringens paket med sänkt skatt på arbete, billigare bensin och halverat pris på kollektivtrafikens månadskort pumpade in nästan 2 900 kronor extra i månaden för en typisk barnfamilj i villa, enligt beräkningar som Länsförsäkringars privatekonom, Stefan Westerberg, har gjort och som Dagens Nyheter rapporterat om.
Nästa år väntas förbättringen bli betydligt mindre.
Det ser ut som att plånbokslyftet kan bromsa in nästa år. Vi kommer att få ökade kostnader av högre räntor, att inflationen löper på och att många av de här finanspolitiska åtgärderna fasas ut.
Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, enligt Dagens Nyheter.
Festens slut träffar alla – men olika hårt
Vid årsskiftet löper flera av de politiska stimulanserna ut. Enligt DN återgår bensinskatten till ordinarie nivå och priset på ett vuxet månadskort i kollektivtrafiken stiger från 795 till 1 090 kronor, en ökning med 37 procent på tolv månader.
Riksbanken väntas samtidigt höja styrräntan i slutet av 2026 och ytterligare en gång under våren 2027. Den rörliga bolåneräntan beräknas därmed stiga från 2,75 till 3,15 procent. Drygt 75 procent av svenska bolån har rörlig ränta, vilket gör svenska hushåll till ett av världens mest räntekänsliga, konstaterar Nordnets sparekonom, Carl-Henrik Söderberg.
Samtidigt väntas inflationen, mätt som KPIF, stiga från 1,3 procent 2026 till 2,1 procent 2027, enligt antagandena i Länsförsäkringars beräkning. Matpriserna vänder även från minus 4,1 procent till plus 0,7 procent. Kostnadsslaget är samlat men absorberas mycket olika beroende på hushåll.
Lönen skyddar – bidragen gör det inte
Förvärvsarbetande hushåll bär stormen relativt väl. Löneökningar på 3,3 procent överstiger inflationen och kompenserar för de stigande utgifterna.
Barnfamiljen i hyresrätt får 773 kronor mer kvar per månad och villafamiljen knappt 600 kronor mer, enligt beräkningar av Länsförsäkringar som DN rapporterat om.
Garantipensionären och den sjukersatte möter exakt samma prisökningar på hyra, mat och kollektivtrafik, men deras inkomster kopplas däremot till prisbasbelopp och garantinivåer som knappt rör sig. Resultatet är 472 kronor mindre kvar varje månad för båda grupperna.
Värst drabbas den arbetslöse. Inkomsten ökar med bara 10 kronor per månad medan kostnaderna för boende, transport och mat stiger. Beräkningen slutar på minus 173 kronor i månaden, i en budget som redan 2026 hade 487 kronor kvar efter utgifterna.
För arbetslösa blir det svårt att få ekonomin att gå ihop på riktigt, trots att vi har viktat ned dessa hushålls utgifter jämfört med Konsumentverkets referensvärden.
Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, enligt Dagens Nyheter.
Politiken sitter med frågan i knät
S, V och MP har signalerat vilja att höja bidrag och stärka stödet för ekonomiskt utsatta grupper. Reformutrymmet är dock begränsat: de offentliga finanserna brottas med stora underskott.
Enligt DN tror Westerberg att nästa mandatperiod snarare handlar om omfördelning än om nya tillskott. Valets utfall avgör riktningen, och för de hushåll som redan nu räknar på minus kan varje reformkrona göra skillnad.
TT Nyhetsbyrån and Dennis Jerkovic
Laddar kommentarer…