Så undviker du sparmissen som kan kosta dig hundratusentals kronor

Så undviker du sparmissen som kan kosta dig hundratusentals kronor
Med 500 000 kronor på kontot ger 3,40 procents ränta 17 000 kronor det första året före skatt – pengar du går miste om på ett nollräntekonto. Bild: Montage stockfoto.

Svenska hushåll har 2 200 miljarder kronor på konton med fria uttag, men snitträntan på nya insättningar är bara 0,47 procent. Samtidigt betalar flera banker över 3 procent. För den som har en större summa på kontot kan skillnaden växa till hundratusentals kronor.

Den dyraste sparmissen syns aldrig på kontoutdraget. Pengarna från bostadsförsäljningen, arvet eller många års månadssparande ligger kvar på kontot hos banken och saldot står still.

Ingenting försvinner och just därför är missen så lätt att göra. Med 500 000 kronor på ett konto som ger 3,40 procent får du 17 000 kronor i ränta det första året före skatt. Det motsvarar ungefär 47 kronor om dagen.

På ett konto utan ränta kommer det in noll.

Innehåller annonslänkar till Compricer.

Låg sparränta kostar hushållen miljarder varje år

Du är långt ifrån ensam om att låta pengarna stå still. Enligt SCB:s finansmarknadsstatistik hade de svenska hushållen 2 974 miljarder kronor insatta hos banker och andra institut i september, varav 74 procent låg på lönekonton och sparkonton med fria uttag.

Räntan på de pengarna är låg. Snittet för hushållens nya insättningar var 0,47 procent i september, jämfört med 0,59 procent ett år tidigare.

Hos storbankerna är den ännu lägre. Nordea, SEB och Swedbank ger 0 procent på sparkonton med fria uttag och Handelsbanken 0,05 procent.

Jämförelsetjänsten Compricer har tidigare räknat ut vad det kostar hushållen tillsammans: närmare 18 miljarder kronor i utebliven ränta efter skatt varje år. Förklaringen är enligt samma beräkning att storbankernas räntor i snitt ligger ungefär två procentenheter under nischbankernas.

Så kan 47 kronor om dagen bli hundratusentals kronor

47 kronor om dagen kan verka som en liten summa. Men det motsvarar som sagt 17 000 kronor mer redan det första året och när räntan får stå kvar på kontot börjar även den ge ränta. År efter år växer därför skillnaden sig större mellan ett konto utan ränta och ett som ger pengarna möjlighet att växa.

Så växer 500 000 kronor med olika sparräntor:

År 0 % 0,47 % 2,60 % 3,40 %
1 500 000 kr 502 350 kr 513 000 kr 517 000 kr
5 500 000 kr 511 861 kr 568 469 kr 590 980 kr
10 500 000 kr 524 003 kr 646 314 kr 698 514 kr
20 500 000 kr 549 159 kr 835 444 kr 975 845 kr

Källa: Vår beräkning. Före skatt, med oförändrad ränta och årlig återinvestering av räntan.

Med 500 000 kronor och en ränta på 3,40 procent blir skillnaden mot ett nollräntekonto cirka 199 000 kronor efter tio år. Efter 20 år har den vuxit till cirka 476 000 kronor. Är startkapitalet i stället 1 miljon kronor blir skillnaden dubbelt så stor: cirka 397 000 kronor redan efter tio år.

På ett konto utan ränta står saldot still samtidigt som stigande priser urholkar pengarnas värde. I september var inflationstakten enligt konsumentprisindex 1,1 procent. Om priserna stiger i samma takt under ett år tappar 500 000 kronor utan ränta drygt 5 400 kronor i köpkraft.

Att jämföra sparkonton kan därför göra skillnad både för hur mycket sparandet växer och hur väl det behåller sitt värde.

Här kan du få högst sparränta just nu

Hos nischbanker och mindre aktörer finns flera konton med betydligt högre ränta än storbankernas. Vilket som passar dig beror framför allt på när du behöver pengarna. Ett konto med fria uttag ger flexibilitet, medan en bindningstid ofta kan ge högre ränta.

Här är några exempel på de högsta sparräntorna just nu:

Titta gärna på både räntan och uttagsvillkoren när du väljer konto. Samtliga konton omfattas av insättningsgarantin.

Nedan kan du jämföra räntor och villkor hos fler banker:

Så undviker du sparmissen och får mer ränta på pengarna

För att undvika sparmissen och börja få ut mer utav dina pengar så kan det vara klokt att börja med att kontrollera vilken ränta dina sparpengar ger i dag och att sedan jämföra konton utifrån när du behöver pengarna. Bufferten behöver vara tillgänglig, medan pengar som kan ligga orörda en längre tid kan passa på ett konto med bindningstid.

Ett byte från ett nollräntekonto kan som sagt ge ett tydligt tillskott redan det första året och växa sig betydligt större över tid.


Diskutera artikeln

Laddar kommentarer…