Snart blir löner offentliga – arbetsgivare riktar skarp kritik mot nya lagen
En ny lag som ska göra alla löner offentliga väntas träda i kraft i Sverige. Arbetsgivarsidan är mycket kritisk och varnar för ökad administration och kostnader. Regeringen står dock fast vid lagförslaget, som syftar till att minska löneskillnader mellan kvinnor och män, enligt Arbetet.
En ny lag om löneredovisning är på väg att införas i Sverige. Förslaget innebär att löner ska bli transparenta och lättillgängliga för anställda, i linje med ett EU-krav om ökad lönetransparens.
Arbetsgivarna protesterar kraftigt mot både lagens utformning och de konsekvenser den väntas få.
Stora förändringar i löneredovisningen möter motstånd
Lagen innebär att löner ska redovisas som årslön och timlön, inklusive alla tillägg såsom obekväm arbetstid och övertid.
Detta skiljer sig från dagens praxis där löner vanligtvis rapporteras som månadslön utan extra påslag, ett system som arbetsgivare och fack länge har arbetat enligt.
Enligt tidningen Arbetet menar Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt Arbetsgivarverket att förändringen kommer att leda till ökade kostnader och administrativ börda för arbetsgivarna.
I ett gemensamt brev till regeringen varnar organisationerna för att kartläggningen av löner förändras på ett sätt de anser negativt.
Camilla Gannvik, löneexpert vid Svenskt Näringsliv, säger enligt Arbetet att företagen står inför en omfattande omställning och att det kommer att kosta både tid och pengar för företagen.
Företagen kommer behöva vända ut och in på sig och sina system, arbetstagarna kommer ha svårt att få vettig och tydlig information – jag ser inte att någon blir nöjd med det här.
Camilla Gannvik, löneexpert på Svenskt Näringsliv.
Kritiken mot lagen handlar främst om det nya sättet att beräkna löner och att två parallella system nu ska införas, vilket enligt arbetsgivarsidan försvårar möjligheten att jämföra löner på ett meningsfullt sätt.
Regeringen håller fast vid lagförslaget
Trots de omfattande protesterna från arbetsgivarna har regeringen meddelat att lagförslaget inte kommer att dras tillbaka.
Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) hänvisar till EU:s direktiv och betonar att Sverige måste följa de krav som ställts upp.
Enligt Larsson är det tydligt från EU:s sida att lönerna ska redovisas som årslön och timlön och att Sverige behöver förhålla sig till detta för att undvika en mer komplex situation för arbetsgivarna.
Regeringen är dock öppen för fortsatt dialog med arbetsmarknadens parter om hur införandet ska genomföras.
Arbetsgivare begär uppskov och varnar för ökade tvister
Svenskt Näringsliv har tillsammans med flera andra organisationer begärt att regeringen ska skjuta upp införandet av lagen, eftersom de anser att tiden för förberedelser är för knapp.
I sitt gemensamma brev anser Svenskt Näringsliv, SKR och Arbetsgivarverket att lagändringarna inte bör träda i kraft före 1 januari 2027.
Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, pekar på att de nya kraven är både komplicerade och svårtolkade, vilket kräver mer tid för arbetsgivare att förbereda sig.
Andreas Nyström, förhandlingschef på Arbetsgivarverket, menar att lagstiftningen innebär ett omfattande arbete för arbetsgivarna och att genomförandet därför måste skjutas upp.
Det nya systemet innebär bland annat att arbetstagare får rätt att begära ut löneuppgifter och jämföra sin lön med genomsnittet för kollegor i liknande yrkesroller, vilket ska synliggöra eventuella orättvisa löneskillnader mellan könen.
Möjligheter och utmaningar för alla inblandade
Samtidigt varnar både arbetsgivare och vissa fackliga företrädare för att detaljregleringen kan leda till ökad administration och fler arbetsrättsliga tvister.
I Svenskt Näringslivs genomgång framgår att särskilt mindre företag riskerar att drabbas hårt av det nya regelverket, då de saknar resurser för omfattande dokumentation och systemhantering.
Kritiker lyfter fram att systemet riskerar att förenkla komplexa löneskillnader och öka risken för konflikter på arbetsplatsen.
Fackförbundet Unionen ser dock positivt på att anställda får fler verktyg för att driva jämställdhetsfrågor.
Verktyget ger bland annat möjlighet att upptäcka och ifrågasätta oskäliga löneskillnader, särskilt mellan kvinnor och män, vilket är ett centralt syfte med EU-direktivet.
Sammanfattningsvis väntas lagen ge större insyn i löner, men väcker frågor om praktisk hantering och konsekvenser för både arbetsgivare och arbetstagare.