Snart kan vi ha Europas högsta elskatt – stigit betydligt snabbare än inflationen
Sedan 1990 har den svenska elskatten ökat med över 600 procent, mer än fem gånger snabbare än den allmänna prisutvecklingen. Samtidigt river grannländerna ned sina elskatter i rask takt, och Sverige riskerar att hamna på Europas topplista av fel anledning.
Konsumentprisindex har stigit med cirka 110 procent sedan 1990, men elskatten har alltså ökat sex gånger mer under samma period, enligt Expressen.
För 2026 ligger skatten på cirka 45 öre per kilowattimme inklusive moms.
Europa skär ned medan Sverige fortfarande ligger högt
Bilden i omvärlden ser helt annorlunda ut.
Mellan första halvåret 2020 och 2024 har beskattningen för svenska företag stigit med 5,6 till 8,6 öre per kWh beroende på förbrukning.
Tyskland och Danmark sänkte sina elskatter med 82 respektive 84 öre per kilowattimme mellan 2020 och 2024, och Danmark planerar att i praktiken avskaffa elskatten helt under 2026 och 2027, vilket vi tidigare rapporterat om.
I övriga Norden har skatten minskat med 19 till 24 öre per kilowattimme under samma period, och i Västeuropa varierar sänkningarna mellan 11 och 38 öre per kilowattimme.
Skatteutvecklingen i olika länder:
| Land/region | Förändring 2020-2024 (öre/kWh) |
|---|---|
| Sverige | +5,6-8,6 |
| Tyskland | -82 |
| Danmark | -84 |
| Övriga Norden | -19,1 till -23,9 |
| Västeuropa | -11,4 till -38,5 |
| Sydeuropa | -0,2 till -30,2 |
Regeringen sänkte den svenska elskatten med knappt 10 öre per kilowattimme vid årsskiftet 2025/2026, men sänkningen ger begränsad effekt i plånboken.
En liten lägenhet sparar ungefär 150 kronor per år, medan en eluppvärmd villa får tillbaka cirka 2 470 kronor.
Om vi tänker att vi ska gå över till att använda mer el är det inte så här man lockar till det.
Claes Hemberg, energiekonom på Nibe.
Dennis Jerkovic
Regressiv skatt pressar låginkomsttagare hårdast
Mellan 50 och 60 procent av svenska konsumenters totala elkostnad utgörs av skatter och avgifter. Eftersom elskatten är en regressiv punktskatt biter den även proportionellt hårdare ju lägre inkomsten är.
Mats Nilsson, elmarknadsanalytiker och docent i miljöekonomi vid Södertörns högskola, illustrerar det med ett konkret exempel: två hushåll med samma elkonsumtion men olika inkomster betalar lika mycket i skatt, vilket gör att skatten tar en större andel av den lägre lönen.
Nilsson menar enligt Expressen att regeringen kan hitta intäkter på andra håll i stället för att hålla fast vid en hög elskatt.
Företagarna och delar av näringslivet är inne på samma linje och efterlyser åtgärder som pausad indexering, lägre energiskatt och slopad moms på elskatten.
Om Polen dessutom genomför planerade skattesänkningar kan Sverige redan nästa år ha EU:s högsta elskatt, något som sätter press på både elektrifieringsmålen och industrins konkurrenskraft.