Sparprofilen: Strategin som har utklassat börsen – "blir en ränta på ränta-effekt"

Strategier där utdelningar återinvesteras och portföljer breddas har gett investerare betydligt högre avkastning än börsens genomsnitt. Nya analyser visar tydliga skillnader mellan långsiktiga metoder och snävare aktieurval.

Både historisk och aktuell statistik pekar på att såväl återinvesterade utdelningar som breda portföljer med riskspridning är avgörande för att långsiktigt överträffa börsen.

Flera exempel från svenska investerare och studier illustrerar hur olika strategier påverkar totalavkastningen.

Utdelningsstrategi ger kraftig effekt över tid

Stockholmsbörsens index har sedan år 2000 stigit med 255 procent. För den som konsekvent återinvesterat utdelningar enligt en klassisk strategi har ökningen varit hela 669 procent under samma period, enligt Dagens PS.

Montrose sparekonom Nicklas Andersson förklarar att den genomsnittliga årliga tillväxten för index varit 5,42 procent, men genom att återinvestera utdelningarna ökar denna till 8,87 procent per år, vilket innebär över tre procentenheter högre avkastning varje år.

Under perioden har utdelningarna stått för 62 procent av den totala avkastningen.

Grundtanken är att använda mottagna utdelningar till att köpa fler aktier, vilket förstärker effekten av ränta-på-ränta.

Att återinvestera utdelningar är en central del av en långsiktig utdelningsstrategi. Det innebär att man använder de utdelningar man får för att köpa fler aktier, istället för att konsumera dem. På så sätt ökar man sitt innehav, vilket i sin tur ger större framtida utdelningar och ökad kurspotential. Dessutom tenderar bolag att öka sin utdelning per aktie över tid i takt med att vinsten ökar. Så det blir en ränta på ränta-effekt.

Nicklas Andersson, sparekonom på Montrose.

Avkastning på 8,5 miljoner istället för 900 000 kronor

Investmentbolaget Investor är ett tydligt exempel på effekten.

En investering på 10 000 kronor i Investor 1988 har vuxit till cirka 70 gånger insatsen. Med återinvesterad utdelning hade resultatet blivit närmare 280 gånger, vilket innebär att utdelningen svarat för 75 procent av totalavkastningen.

Andersson pekar även på investmentbolaget Ratos, där återinvesterad utdelning sedan 1950-talet gett en avkastning på 8,5 miljoner kronor från en ursprunglig tusenlapp, jämfört med 900 000 kronor utan återinvestering.

Samtidigt framhåller han att strategin inte är optimal för alla. För investerare som behöver löpande kapital från utdelningar, exempelvis pensionärer, kan det vara mindre lämpligt att återinvestera allt.

Superinvesterarnas portföljer ger lägre risk och högre avkastning

Statistik från Avanza, som vi tidigare rapporterat om, visar samtidigt att de mest framgångsrika Private Banking-kunderna har lyckats kombinera hög avkastning med lägre risk genom bred riskspridning.

Dessa investerare har i snitt 9,8 miljoner kronor i sparkapital och uppnådde en medianavkastning på 15 procent under det senaste året. Portföljerna innehåller i genomsnitt 30 olika aktier, och 63 procent av investerarna har fler än 12 aktier.

Åldersmässigt är de flesta över 50 år, och en betydande andel är företagskunder som även investerar bolagskapital.

Fördelningen mellan olika tillgångsslag i dessa portföljer ser ungefär ut på följande sätt utifrån data från Avanza:

Bland aktierna dominerar svenska storbanker och industriföretag, medan kunderna bland fonder föredrar globala och svenska indexfonder, men även exponering mot Europa och tillväxtmarknader är vanligt.

Exempel på populära fonder är Avanza Zero, Avanza Global och Spiltan Aktiefond Investmentbolag.

Långsiktig strategi och riskspridning avgörande för avkastningen

Sammanfattningsvis visar såväl lång historik som nutida statistik att återinvesterade utdelningar och bred riskspridning kan ge betydligt högre avkastning på börsen än att enbart fokusera på kursuppgång eller enskilda aktier.

Strategierna är särskilt framgångsrika för investerare med långsiktiga mål och möjlighet att avstå från löpande utdelning, men behöver anpassas efter individuella behov och investeringshorisont.